grusviva
Androsace septentrionalis
Mer information om arten
Grusviva har sin huvudförekomst i Medelpad inom ett begränsat område i Ljungandalen från östra Stöde till västra Torp. Här är den starkt knuten till Ljunganåsen men uppträder också som järnvägsväxt. Möjligen är den inkommen, eller åtminstone spridd, med järnvägen (fynduppgifter före järnvägens tillkomst saknas). Collinder (1909) uppger den dock som inhemsk inom detta område. Den växer nu också naturligt på Ljunganåsens sydsluttning i öppna markblottor på lätt, sandhaltig jord, främst i marginella lägdkanter, på eroderade gårdsvägar och i små grustäkter tillsammans med andra tidigblommande annueller–bienner som sanddraba Draba nemorosa, sandnarv Arenaria serpyllifolia och rysk drakblomma Dracocephalum thymiflorum. I liknade torrängsamhälle på glaciofluvialt material har den i begränsade populationer hittats i Selånger. Som järnvägsväxt är grusvivan riklig i grovt grus på några bangårdar, men den är även sedd på stenigt fäste till järnvägsbro i Torp. Den är också funnen på röse i en kohage i Hässjö , på en stenmur i Timrå och på en kraftverksdamm i Torp. I äldre tid fanns den även som inkommen med barlast.

Första fynd

Först publicerad av Neuman (1885a) från Timrå Vivstavarv på barlast. Äldsta belägg från Torp Johannisberg (E. Almquist i S).

Utbredning

Knappt tjugo sentida lokaler.
Collinder (1909): som inhemsk sällsynt; talrikt.

Lokaler

Njurunda Haraberget, bergskärning med infört gräsmaterial 2006, troligen tillfällig (HL).
Sundsvall industrispåret S om Järnvägsbassängen 1995–2005 (LS).
Skön Petersvik på barlast (J.H. Lidholm och G.A. Eriksson enligt Collinder 1909).
Timrå Framnäs på barlast (J.A. Holm och K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); Vivstavarv på barlast i stor mängd (Neuman 1885a), 1891 (C.Hj. Edwall i GB, LD, S och UPS), 1903 (N. Johnsson i S), 1924 (E.W. Sandahl i UPS), litet bestånd på stenmur vid herrgården 2001 (SG).
Hässjö Gasabäck 1993 (GF), 1994 (HL), 1999, 2004 (RL), 2004 (BP); Söråker 1890 (E.V. Berglund i LD).
Tynderö Märrgård ett tiotal ex. vid lador 2005 (SG).
Tuna Matfors på fabriksområdet 1982–2000 (GÅ), 1984 (HL).
Selånger Kvarsätt 1962 (RL); Silje på en rest av åsen 1956, 1998 (RL).
Stöde Nedansjö station 1894 (D.M. Eurén i LD, GB, S och UPS), 1906 (K. Johansson i UPS); järnvägen nedanför Tvärberget 1961 och 1965 (RL); Kälsta på åsen V om Baggnäset 1981–2004 (RL, HL, JOT m.fl); V om Kälsta 1990–2004 (HL, RL; OH); 2003, 2004 (OH, RL); åsen S om vägen vid Barktjärn 1984 (HL); Nederede vid järnvägsstationen 1980–1981 (HL); Kälsta vid E14 1973 (GW); V om Huberget ”Stöde hand” 1973 (GW i UME); Edsta (S. Ruuth enligt Collinder 1909); Ede på rullstensåsen V om anhalten (Eva Collinder enligt Collinder 1909); Ede vid åsen NO om Barnkolonin 1982 (HL); Stöde station 1975 (B. Söderström); järnvägshållplatsen i Viskan 1982 (S. Hellquist).
Torp Storboda vid järnvägen 1959 (RL); Torpshammar 1898 (G. Samuelsson i S), 1941 (S. Grapengiesser i S); Torpshammar vid järnvägen 1959, 1995 (RL), 1976 (HL, RL); Torpshammar V om Gimån 1976 (HL, RL), 1986 (JOT); på åsen V om Getterån (vid gamla landsvägen V om Rombäck) 1976 (HL); Getterån vid järnvägsbron 1980 (HL), 1995 (HL, JOT); Johannesberg vid järnvägen 1961 (E. Almquist i S och UPS), 1986 (BL); Leringsforsen på dammen 1981 (HL).
karta