korsandmat
Lemna trisulca
Korsandmat förekommer vid havet i några av våra mer skyddade havsvikar, fjärdar och sund. Den är vanligen nedsänkt i vattnet där den svävar fritt eller är intrasslad i andra vattenväxter som borstnate Potamogeton pectinatus och knoppslinga Myriophyllum sibiricum. Den kan växa relativt djupt ner – åtminstone till tre meter. Ibland kan man också se den fritt flytande i lugnvatten. Lokalerna är näringsrika och inte sällen mer eller mindre förorenade. Man ser den gärna intill fiskelägenas bryggor och båthus. Den kan växa såväl i starkt utsötat vatten, t.ex. vid Indalsälvens utlopp, och t.o.m. i sött vatten i Selångersfjärden i Selånger, som i ganska salt vatten, t.ex. vid Jungfruvikarna i Njurunda.
Dessutom är korsandmat funnen i en havsnära lergrav i Alnö och i en starkt eutrof tjärn, Skön Gärdetjärn (på den senare lokalen tillsammans med vattenstjärna Ricciocarpus natans, en fritt flytande levermossa). Gärdetjärn ligger bara en kilometer från havsstranden men 20 m ö.h. Äldre uppgifter saknas och det ter sig troligt att arten har spritts dit, liksom till lertäkten på Alnön, med fåglar i sen tid.
Dessutom är korsandmat funnen i en havsnära lergrav i Alnö och i en starkt eutrof tjärn, Skön Gärdetjärn (på den senare lokalen tillsammans med vattenstjärna Ricciocarpus natans, en fritt flytande levermossa). Gärdetjärn ligger bara en kilometer från havsstranden men 20 m ö.h. Äldre uppgifter saknas och det ter sig troligt att arten har spritts dit, liksom till lertäkten på Alnön, med fåglar i sen tid.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1889) baserat på uppgift från Alnö (L.M. Neuman). Äldsta bevarade belägg från Njurunda Juniskär 1968 (RL i S).
Utbredning
Ett tjugotal sentida lokaler men sannolikt vanligare vid kusten än så.
Collinder (1909): sällsynt i havsvikar; massvis.
Collinder (1909): sällsynt i havsvikar; massvis.
Lokaler
Njurunda Furuskär (= Pipers holme) 1977 (LE, HL, RL); N om Furuskär 1980 (D. Stinessen); Skatan 1967 (GW), 1969 (RL); Björköfjärden vid Skatan och Björkön (Collinder 1909); Bäckviken 2004 (BP), 2005 (LS m.fl.); Buskviken 2005 (LS m.fl); Jungfruvikarna 2005 (HL, HS, BP); SV om Storholmen i Salen 2004 (BP); Salen västra stranden 2007 (BP); Grönviken och V om Kusudden i Salen 2004 (BP); strand strax S om Holmen 2004 (BP); Norrviken vid Björköfjärden 2004 (BP); Juniskär Bodviksfjärden 1968 (RL i S), 1986 (HL), 2004 (BP).
Skön Gärdetjärn 1978 (HL).
Alnö (L.M. Neuman enligt Hartman 1889); Stornäset V om tegelbruket i vattenfylld lertäktsgrop 1972 (RL); Sågholmen (= Hörningsholmen) 1976 (RL); Nacka 1961 (RL).
Timrå flerstädes (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Glöden 1980 (HL).
Hässjö Söråker vid stranden (Blomqvist ms); Indalsälven vid Torsboda och Ala 1979 (HL); Sörvik 2004 (BP).
Tynderö Sundet (Blomqvist ms); Holmö i viken 1977 (LE, HL, RL), 1999 (SG); Åstön vid Laxbodsand 2004, 2005 (BP); Holmö vid stranden 2004 (BP); Holmö brygga 2005 (SG); Löten, 800 m SV om Skäggsta 2004 (BP).
Selånger Selångersfjärden 2009 (BP, HL m.fl.).
Skön Gärdetjärn 1978 (HL).
Alnö (L.M. Neuman enligt Hartman 1889); Stornäset V om tegelbruket i vattenfylld lertäktsgrop 1972 (RL); Sågholmen (= Hörningsholmen) 1976 (RL); Nacka 1961 (RL).
Timrå flerstädes (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Glöden 1980 (HL).
Hässjö Söråker vid stranden (Blomqvist ms); Indalsälven vid Torsboda och Ala 1979 (HL); Sörvik 2004 (BP).
Tynderö Sundet (Blomqvist ms); Holmö i viken 1977 (LE, HL, RL), 1999 (SG); Åstön vid Laxbodsand 2004, 2005 (BP); Holmö vid stranden 2004 (BP); Holmö brygga 2005 (SG); Löten, 800 m SV om Skäggsta 2004 (BP).
Selånger Selångersfjärden 2009 (BP, HL m.fl.).
