åkermolke
Sonchus arvensis
Mer information om arten
Åkermolkens olika former i landskapet har noterats, men det taxonomiska värdet av dessa är osäkert. Förutom den normala glandelhåriga ogräsformen, vanlig åkermolke var. arvensis, förekommer vid den yttre kusten även klappermolke var. maritimus, med fåtaliga korgar, smala, mindre flikiga blad och större, blekare frön. Dock ser man på havsstränder även ofta den vanliga formen och gränsen mellan dessa båda tycks oskarp. I inlandet finns dessutom ofta – särskilt längs större vägar – en form med helt kala korgar, kalmolke var. glabrescens.
Åkermolke är ett välkänt svårutrotat ogräs och förekommer så rikligt på många håll. I augusti ser man den ibland mer eller mindre ta över i en åkerkant och i gula högresta fält undertrycka kornaxen. Den växer helst på frisk till något fuktig, lerhaltig jord och är vanligast på tyngre sedimentjordar i dalgångarna och kustbygden; den är klart mindre frekvent i skogsbygden (ovan högsta kustlinjen). Främst växer den i åkrar, mer sällan i potatisland, rabatter och andra odlingar. Däremot kan man hitta den på annan öppen näringsrik mark, som matjordshögar, nyare jordutfyllnader, tippar och industrimark. Den står också gärna invid ladugårdar och gödselstackar, längs bruksvägar och i kväverika markblottor i beteshagar. Vanlig åkermolke förekommer längs de större vägarna på samma sätt som kalmolke var. glabrescens, men möjligen något mindre frekvent än denna. Dessutom finns var. arvensis som strandväxt vid havet, särskilt i de inre sötvattens- och kulturpåverkade kustavsnitten.

Första fynd

Först publicerad av Dusén (1881a) från Haverö. Äldsta belägg från Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).

Bygdenamn och bruk

Blatöstel uppges av Gulliksson (1955) som folkligt namn i Borgsjö.

Utbredning

Allmän i kustbygd och dalgångar, i skogsbygden endast spridd. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): allmän; måttligt–talrikt.

Lokaler

Ljustorp myr Ö om Aldersjön 1978 (HL).
Borgsjö Råsjö 1979 (HL).
karta