spädnate
Potamogeton pusillus
Mer information om arten
Spädnaten kräver mineralrikare vatten än den snarlika gropnaten P. berchtoldii. Den tycks också behöva större vattenomsättning än denna och hittas inte i avsnörda småvatten. Arten hör främst hemma vid brackvattenskusten, där den växer i långgrunda vikar och sund tillsammans med t.ex. höstlånke Callitriche hermaphroditica och knoppslinga Myriophyllum sibiricum. Lokalerna vid Ljungan och Gimån utgörs av långgrunda bottnar med finsediment i närings- och mineralrika vatten. Man hittar de glesa skotten mellan bottenlevande små rosettväxter, vanligen på ett par decimeters djup ned till en dryg meter.

Första fynd

Först publicerad av Collinder (1909) som P. panormitanus baserat på belägg från Skön 1879 (K.A.Th. Seth i LD). Äldsta belägg från Njurunda Galtströms skärgård 1876 (C.G. Andersson i S).

Utbredning

UTBREDNING.Drygt tjugo sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt.

Lokaler

Njurunda Galtströms skärgård 1876 (C.G. Andersson i S); Lassöviken 2005 (HL, HS m.fl.); vikar S om Lill-Salen 2007 (BP); Norra Storholmen 2007 (BP); Juniskär Bodviksfjärden 1986 (HL).
Skön Fillan 1879 (K.A.Th. Seth i LD), 1979 (HL).
Alnö Storkalven och Kalvsundet 1981 (HL); sundet mellan Lusholmen och Storkalven 1981 (HL, PAE); Långharsholmen (Norén 1974), 2006 (SG m.fl.); strandäng Ö om Nacka 1999 (HL), 2009 (HL, HS, ES).
Timrå Märlobäckens utlopp 1996 (HL); Vivstavarv 1913 (S. Almström i S); Glöden 1980 (HL).
Hässjö Smackgrundet 1980 (HL). Tynderö Laxbodsand 2005 (BP). Tuna Vattjom 1888 (G. Berglund i S).
Stöde Ljungan vid Kälsta 1984 (HL); Stödesjöns delta 1992, 1994 (HL); Norromängena 1978 (HL).
Torp Alderängesåns utlopp 1985 (BL, HL).
Borgsjö Borgsjön vid Byn 1986 (HL); Borgsjön vid södra stranden 1979 (HL); Täljeviken 1977 (LE, HL, RL).
karta