skogstry
Lonicera xylosteum
Skogstry är en krävande lundväxt som regelbundet uppträder på våra riklokaler. Den är tydligt kalkgynnad och särskilt frekvent i älvdalarna och på norra Alnön. I det senare området har mycket riklig förekomst av skogstry ansetts indikera förekomst av bariumsulfat (Eckermann 1948). I skogsområdena i norr och väster är den påfallande sällsynt och sannolikt klimatiskt begränsad, medan den i sydöst, t.ex. i Attmar, även förekommer vid mindre rika vattendrag.
Längs älvarna och de större åarna är skogstry ett karaktäristiskt inslag i lövblandskog på strandbrinkar, nipor och ravinkanter. Den växer vanligen på mjäla eller andra sediment men också i örtrik tallskog på moränöar – hamrar – främst i mellersta Ljungandalen och på rullstensåsarna. I skogsområdena finns den vid rikbäckar och åar, särskilt i brattmermiljöer med underviol Viola mirabilis, trolldruva Actaea spicata m.fl. Skogstry finns också regelbundet i sydbergen, där den växer i lundvegetation vid bergroten. Vid kusten kan man se den även i andra rika granskogssluttningar och på alnökalken även på plan mark. Arten kan växa i stark skugga i tät skog men kan också stå helt öppet, t.ex. vid rösen och block i beteshagar som i Alnö och Stöde.
Längs älvarna och de större åarna är skogstry ett karaktäristiskt inslag i lövblandskog på strandbrinkar, nipor och ravinkanter. Den växer vanligen på mjäla eller andra sediment men också i örtrik tallskog på moränöar – hamrar – främst i mellersta Ljungandalen och på rullstensåsarna. I skogsområdena finns den vid rikbäckar och åar, särskilt i brattmermiljöer med underviol Viola mirabilis, trolldruva Actaea spicata m.fl. Skogstry finns också regelbundet i sydbergen, där den växer i lundvegetation vid bergroten. Vid kusten kan man se den även i andra rika granskogssluttningar och på alnökalken även på plan mark. Arten kan växa i stark skugga i tät skog men kan också stå helt öppet, t.ex. vid rösen och block i beteshagar som i Alnö och Stöde.
Första fynd
Först publicerad av Wahlenberg (1811). Äldsta belägg från Sättna 1879 (K.A. Andersson i S).
Bygdenamn och bruk
Benved eller benvedsbuske har varit folkligt namn för skogstry. I Liden kallades den också benbärsve. Den var känd för att veden har en lös märg som lätt kan tas ur. Detta har utnyttjats för tillverkning av pipspetsar, något som ännu gjordes på 1930-talet i övre Liden (Järkvissle, M. Lidberg). I Tynderö användes den hårda veden bl.a. till byggnålar för tillverkning av skötar (G. Wiklander).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd i centrala kustområdet, i Indalen, i Mjällåns dalgång samt i Ljungandalen upp till Borgsjö. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–måttligt.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön 1963 (RL); Västanå (Collinder 1909); Öjestrand 1979 (RL); Källåsberget 1977 (HL, RL), 1979 (HL).
Tynderö Öde och Stångrid (Agartz m.fl. 1980), (Sturesson 1994).
Attmar Klövberget 1981 (HL), (Dynesius 1984); Hasselån (V om Gryttjen) 1983 (T. Carlsson); Åmingsån 1971 (RL), 1983 (HL); Acktjärnsbäcken (NV om Noren) 1975 (RL), 1978 (HL); Lindsjöån O om Rude 1983 (MB); Högberget NV om Östansjö 1979 (HL).
Sättna Seleboåsen SV om Väster-Lövsjön 1977 (HL, RL).
Ljustorp Fuskberget 1910 (K.B. Nordström i GB). Holm Järpberget N om Holmsjöändan 1977 (HL). Stöde Lövbrännan i Sönnansjöbergen 1990 (RL); Vigge 1978 (HL, RL).
Torp Ö om Bodberget (OB); vid Hiån i Hiåviken 1982 (HL, RL); Lill-Oxsjön 1978 (HL); Lillskallen 1959 (RL).
Borgsjö Lindön vid Alby (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909); Vistensberget 1983 (CA, B. Sundberg).
Haverö NO om Yttertjärn (S om Nybo) 1998 (T. Rydkvist); Kvisselön 1970 (RL); Haverö strömmar 1977 (HL); en ö i Ljungan vid Viken (= Killingön?) (S. Sahlin enligt Cedergren 1922); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Lillön i Ljungan – en liten holme nära Hummelön (Cedergren 1922); bäcken N om Björnberget (N om Snöberg) 1982 (ThK).
Tynderö Öde och Stångrid (Agartz m.fl. 1980), (Sturesson 1994).
Attmar Klövberget 1981 (HL), (Dynesius 1984); Hasselån (V om Gryttjen) 1983 (T. Carlsson); Åmingsån 1971 (RL), 1983 (HL); Acktjärnsbäcken (NV om Noren) 1975 (RL), 1978 (HL); Lindsjöån O om Rude 1983 (MB); Högberget NV om Östansjö 1979 (HL).
Sättna Seleboåsen SV om Väster-Lövsjön 1977 (HL, RL).
Ljustorp Fuskberget 1910 (K.B. Nordström i GB). Holm Järpberget N om Holmsjöändan 1977 (HL). Stöde Lövbrännan i Sönnansjöbergen 1990 (RL); Vigge 1978 (HL, RL).
Torp Ö om Bodberget (OB); vid Hiån i Hiåviken 1982 (HL, RL); Lill-Oxsjön 1978 (HL); Lillskallen 1959 (RL).
Borgsjö Lindön vid Alby (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909); Vistensberget 1983 (CA, B. Sundberg).
Haverö NO om Yttertjärn (S om Nybo) 1998 (T. Rydkvist); Kvisselön 1970 (RL); Haverö strömmar 1977 (HL); en ö i Ljungan vid Viken (= Killingön?) (S. Sahlin enligt Cedergren 1922); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Lillön i Ljungan – en liten holme nära Hummelön (Cedergren 1922); bäcken N om Björnberget (N om Snöberg) 1982 (ThK).
