Harkål förekommer vanligen i små obeständiga populationer på kulturmark, helst i varma lägen och på näringsrika ytor. Man ser den ofta i trädgårdar, där den är typisk vid komposten eller på skräphögar. I Sundsvall och andra kusttätorter står den i gatukanter, invid husväggar och i rabatter i villaområdena, men även på rivningstomter, gamla banvallar och tippar. Ibland växer den intill odlingar, t.ex. i en åkerbrink vid älven i Borgsjö Hallsta, men den är sällsynt som åkerogräs (Njurunda). Ofta slår den sig ned på brandfläckar. I kustområdet växer harkål ofta i kulturlövskog på mulljord, t.ex. i en hägg- och lönnlund i Njurunda vid Ljungans utlopp, i albård vid kusten, t.ex. Alnö Ås brygga, eller i rik kulturpåverkad strandskog som på Klampenborg (Dårholmen) i Njurunda. Mer naturligt, men troligen sekundärspridd, ses den i branten i Norra Stadsberget i Sundsvall. – Arten har möjligen ökat och är vanligare än vad som framgår nedan.