äkta förgätmigej
Myosotis scorpioides
Äkta förgätmigej växer på näringsrika stränder, i sumpskogar och på blöt kulturpåverkad mark. Arten finns vid älvarna, större rikare åar och vissa eutrofa sjöar. Man hittar den vanligen i översta delen på sumpiga stränder och i strandnära blöta svackor och intilliggande kärrmarker, ofta i träd- och buskzoner. Den förekommer i näringsrika sumpalskogar, i deltaområden och vid havet i sötvattenutlopp. Den kan etablera sig i blötsvackor, bäckstråk och diken i kulturområden. Den kan också dyka upp vid källor och på översilade ytor i öppen odlingsmark och finns ibland i blötpartier i beteshagar, som i hästtramp vid en bäck i Liden Sillre. Ibland växer den mer torrt, i svackor i gräsmattor, och är t.o.m. sedd som ogräs i trädgård. Äkta förgätmigej växer i näringsrikare miljöer än sumpförgätmigej M. laxa subsp. caespitosa och tål mer sluten vegetation, t.ex. kan den växa bland höga bestånd av grenrör Calamagrostis canescens, vasstarr Carex acuta och sjöfräken Equisetum fluviatile och den kan klara sig även i onaturliga vattenstånd på regleringsstränder. Den är svagt kalkgynnad och tilltar i rikområden som nordvästra Borgsjö.
Första fynd
Först publicerad av Dusén (1881a) som M. palustris från Haverö Vassnäs. Äldsta belägg från Torp 1860 (C.O. Reuterman i GB).
Utbredning
Tämligen allmän längs Ljungan–Gimån och i angränsande områden. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön (Collinder 1909); Brämön i Norrhamn 1960–1978 (RL); Brämön 1 km S om Norrhamn 1978 (HL, RL); Vilarhälla på Brämön 1976 (RL); Lubbudden 1994 (HL); Storgrundsviken 1970 (RL), 1978 (HL); Pråmviken vid Björköfjärden 1980 (D. Stinessen).
Sundsvall 1894 (J.H. Lidholm i S); Fredriksro (låg vid Södra Allén) (G.A. Eriksson enligt Collinder 1909).
Skön Korsta (K.A.Th. Seth i UPS).
Alnö Stenvik (kajen nedanför Sandarna) 1956 (RL); Långharsholmen (Norén 1974).
Timrå intill industrispåret mellan Vivstavarv och Östrand 1982 (CA); Lövudden, Såggrundet och Skäftesholmen (Norén 1974).
Hässjö (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Klingerfjärden 1939 (S. Blomqvist i S); ett flertal lokaler i deltat (Norén 1974); Stavreviken 1939 (S. Blomqvist i S), 1956 (RL); Krigsbyn 1982 (HL).
Tynderö Granön 1937 (S. Blomqvist i S); Stordalsbäcken 1993 (RL), (Sturesson 1994); Sågbäcken V om Sågsand 2004 (BP).
Attmar Hasselån vid utloppet från Hasselsjön 1979 (HL).
Selånger Prästtjärn och Hulitjärn 1920-talet (I. Sahlin).
Sättna (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Rödberget i Västansjö 1977 (HL, RL).
Holm V om byn Hissjön i vägdike 1982 (AB).
Stöde Klackbodarna NV om Tjärnsjön 1981 (HL); Finnbäcken (rinner till Gimsjön) 1982 (RF).
Torp Mellan Båtsmansbergen och Bäråsen (S om Väster-Saxsjön) 1982 (GÅ).
Borgsjö Granbodåsen 1976 (HL, RL); Jämtkrogen 1970 (RL); Harrån VSV om Jämtkrogen 1976 (HL, RL).
Sundsvall 1894 (J.H. Lidholm i S); Fredriksro (låg vid Södra Allén) (G.A. Eriksson enligt Collinder 1909).
Skön Korsta (K.A.Th. Seth i UPS).
Alnö Stenvik (kajen nedanför Sandarna) 1956 (RL); Långharsholmen (Norén 1974).
Timrå intill industrispåret mellan Vivstavarv och Östrand 1982 (CA); Lövudden, Såggrundet och Skäftesholmen (Norén 1974).
Hässjö (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Klingerfjärden 1939 (S. Blomqvist i S); ett flertal lokaler i deltat (Norén 1974); Stavreviken 1939 (S. Blomqvist i S), 1956 (RL); Krigsbyn 1982 (HL).
Tynderö Granön 1937 (S. Blomqvist i S); Stordalsbäcken 1993 (RL), (Sturesson 1994); Sågbäcken V om Sågsand 2004 (BP).
Attmar Hasselån vid utloppet från Hasselsjön 1979 (HL).
Selånger Prästtjärn och Hulitjärn 1920-talet (I. Sahlin).
Sättna (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Rödberget i Västansjö 1977 (HL, RL).
Holm V om byn Hissjön i vägdike 1982 (AB).
Stöde Klackbodarna NV om Tjärnsjön 1981 (HL); Finnbäcken (rinner till Gimsjön) 1982 (RF).
Torp Mellan Båtsmansbergen och Bäråsen (S om Väster-Saxsjön) 1982 (GÅ).
Borgsjö Granbodåsen 1976 (HL, RL); Jämtkrogen 1970 (RL); Harrån VSV om Jämtkrogen 1976 (HL, RL).
