långnate
Potamogeton praelongus
Mer information om arten
Långnate uppträder sällsynt och är något gåtfullt spridd i landskapet. Den är lätt förbisedd då den håller till på djupt vatten, saknar flytblad och därför vanligen bara kan ses från båt eller under en simtur. Främst tycks den höra hemma i större klarvattenssjöar i något mineralrikare områden i väster. Den växer på fast mineralbotten, ofta på 2–4 meters djup. Den har även setts ett par gånger i lugnvatten i älvarna. Ett fynd också från inre kusten i Tynderö.

Första fynd

Först publicerad av Hartman (1889) baserat på belägg från Torp Högsjön 1859 (C.O. Reuterman i GB). Detta är även äldsta belägg.

Utbredning

Ett tiotal sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt.

Lokaler

Njurunda Sör-Mingen vid Rotvik 1904 (Collinder i S); Skrängstasjön (Collinder 1909), (Guvå 1972).
Tynderö Tynderösundet vid bron 1996 (HL conf. ThK).
Liden Väckesjön 1986 (JL); Indalsälven nedanför Henningören 1976 (RL).
Stöde Ljungan vid Kälsta 1984 (HL).
Torp (C.O. Reuterman enligt Hartman 1889); Stormörtsjön 1978 (LE, HL, RL); Ljungan vid Hammarsmon tillfällig 1989 (HL); Högsjön (= Hösjön? N om Gullgård) 1859 (C.O. Reuterman i GB); Glappsjön litet bestånd vid inloppet i väster 1996 (HL); Över-Nordanedesjön 1864, 1881 (G.A. Tiselius i GB och LD samt i S det. O. Hagström); Skärvingen 1987 (JL det. SE).
Borgsjö Råasjön 1988 (Söderberg & Norrgrann 2001); Ånge 1889 (C.F. Sundberg i herb. ÖNF); Nedertjärnen 1986 (JL det. SE), 1988 (Söderberg & Norrgrann 2001).
Haverö Holmsjön 1884 (C.O. Schlyter i S och UPS); Länstersjön (Nordström 1911), rikligt i norra änden 1982 (CA); Bleksjön 1910 (K.B. Nordström i S det. O. Hagström).
karta