strandlysing
Lysimachia vulgaris
Mer information om arten
Strandlysing förekommer i kustområdet främst i några rikare åar och vid Ljungans nedre lopp upp till Stöde. Dessutom är denna sydliga art funnen vid sötvattenpåverkade havsstrandsmiljöer och kustnära tjärnar. Längs vattendragen växer den mellan albården och starrbältet, vanligen solöppet, men inte sällan i lövsnår, t.ex. bland vide Salix. Den är funnen både på sandiga–grusiga mineraljordsstränder och på mer tuviga försumpade stränder bland högörter, ibland också stenigt vid bäckar, gärna i utlopp. Någon gång uppträder den på mer kulturpåverkade ytor, som vid badplatser. Mer märkliga är ett par förekomster på avlägsna kulturmarker i Ljustorp och Borgsjö. Troligen är de odlingsrester, men på Ljustorps-lokalen växte arten i en gammal lägda. Den kan ibland ses i ansenliga bestånd, t.ex. vid Marmen och Stödesjön. Hos oss är den knappast alls funnen längs Indalsälven, men ovan Jämtlandsgränsen finns den t.ex. vid älven i Hammarstrand.

Första fynd

Först publicerad av Hartman (1879) från Medelpad. Äldsta belägg från Stöde Kärvsta och från Stöde Svedjan 1905 (Collinder i S resp. C.A. Nordlander i UPS).

Utbredning

Tämligen allmän till spridd vid Ljungan upp till Tuna och Attmar samt kring Björköfjärden. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): sällsynt; måttligt.

Lokaler

Njurunda Ovansjö vid Majån 1978 (HL).
Alnö S om Nacka 1999 (HL).
Timrå mellan Vivstavarv och Östrand 1982 (CA); mellan Vivstavarv och Framnäs 1983 (HL); Vivstavarvstjärn 1978 (HL); Fagervik 2004 (BP).
Hässjö Indalsälven vid Torsboda och Ala 1979 (HL), 2004 (HS).
Selånger Bergsåkerstjärn 1978 (HL); deltat i Selångersfjärden 1984 (HL, RL); Hovsbodarna vid sjöstranden 1989 (HL, RL).
Indal ravin Ö om Linvarpet 1976 (A. Granström).
Ljustorp Renåsen 1989 (RL, HL).
Stöde nedanför Tvärberget 1947 (J. Velander); Hemgravsån vid Kvarntorpet (N om Nedansjö) 1981 (HL); Hampviken i Västerlo 1971 (U. Norgren); Lo 1926 (N. Nordenborg i S); Mörbäcken vid utloppet i Ede 1981 (HL); Stödesjön nedanför järnvägsstationen 1920-talet (I. Sahlin); Svedjan 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Kärvsta 1905 (Collinder i S), (H.W. Arnell), 1906–1918 (C.A. Nordlander i S och UPS).
Borgsjö Sillerbodarna (Stolpe 1970), men möjligen förväxlad med praktlysing L. punctata.
karta