backnejlika
Dianthus deltoides
Backnejlikans klarröda stjärnor är en uppskattad prydnad på torra ängsmarker. Den växer i sydvända, solexponerade backar med lågvuxet, gärna glesare växttäcke och på lättare jord. Backnejlikan är mycket bunden till den äldre ängskulturen och har idag allt svårare att klara sig. Den växer kvar på äldre ogödslade gårdstun ofta i slänter och kanter. Vanligast är den i östra och mellersta delen av landskapet, medan den – möjligen av klimatiska skäl – glesnar ut i väster. Ibland dyker den dock överraskande upp även på en avlägsen skogsodling eller fäbod, t.ex. i skogstrakterna mellan Indalsälven och Mjällån, men då vanligen i ett litet restbestånd i en varm, sandig hackslåttkant eller på källarbacken. Backnejlikan tycks inte vara kalkgynnad och är t.ex. vanligare i Ljustorp än i Borgsjö.
I Tynderö har den även setts i rätt stora bestånd i grusiga, torra äldre vallar med backglim Silene nutans, luddhavre Helictotrichon pubescens m.fl. Vid kusten kan den också växa på jordtäckta kulturhällmarker, t.ex. i Tynderö Våle, men sällan som kolonisatör på nyrörd jord. Arten saknar naturliga ståndorter och är väl värd att vårda – särskilt den vitblommiga varieteten (se nedan).
I Tynderö har den även setts i rätt stora bestånd i grusiga, torra äldre vallar med backglim Silene nutans, luddhavre Helictotrichon pubescens m.fl. Vid kusten kan den också växa på jordtäckta kulturhällmarker, t.ex. i Tynderö Våle, men sällan som kolonisatör på nyrörd jord. Arten saknar naturliga ståndorter och är väl värd att vårda – särskilt den vitblommiga varieteten (se nedan).
Första fynd
Först publicerad av Grevillius (1894) från Alnö. Äldsta belägg från Indal prästgården 1858 (E. Ährling i UME).
– f. glaucus: Först publicerad av Hartman (1838). Äldsta belägg från Indal prästgården 1858 (E. Ährling i LD och S) och från Skön Marieberg ((E. Ährling i UPS).
– f. glaucus: Först publicerad av Hartman (1838). Äldsta belägg från Indal prästgården 1858 (E. Ährling i LD och S) och från Skön Marieberg ((E. Ährling i UPS).
Variation
Förutom den röda backnejlikan förekommer var. glaucus, som är vitblommig. Den utmärker sig gentemot helt vitblommiga albinoformer genom att ha röda prickar på kronbladen och mer blågröna blad. Denna varietet har ansetts vara endast en form (Kurtto 2001 i Flora Nordica 2). I Medelpad har den dock en egen utbredningsbild; den är främst knuten till Indalsälvens dalgång och saknas nästan helt i Ljungans dalgång. Den växer ibland ensam, ibland tillsammans med den rödblommiga var. deltoides. Båda formerna tycks ha samma ekologi.
Var. glaucus är funnen enligt nedan.
Var. glaucus är funnen enligt nedan.
Utbredning
Tämligen allmän i den östra delen av landskapet till Torp. Väster därom noterad enligt nedan (utanför rastrering). Minskande.
Collinder (1909) anger inte lokaler: tämligen allmän; sparsamt–måttligt.
Torp Naggen 1976 (HL); Marktjärn 1977 (HL), 1982 (S. Hellquist); Lill-Oxsjön O om Skallarna 1978 (HL).
Borgsjö Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Nybodarna (9 km S om Parteboda) (= Ede nybodar) (Stolpe 1970), 1983 (HL); Göransåsen (6 km S om Ångesjön) 1978 (HL); Sillerbodarna (Stolpe 1970), 1976 (HL, RL); Ensillre 1976 (HL); Borgsjöbyn 1977 (HL); Kristofferstorpet N om Norr-Sillre 1979 (RL); Västanåsbodarna S om Västanå-Grössjön 1985 (BL); Kallsjöberget V om Skinnsjöarna 1976 (HL); Granbodåsen 1976 (HL, RL), 1987 (AV); Gammelbodarna 1987 (AV).
Haverö Sotbodarna vid Öster-Sotsjön (= Linnbäckåsen) 1982 (RL); Norsbodarna (V om Havern mitt emot Torrflonäs) 1976 (HL, RL); Lindön vid Ljungabron (Cedergren 1923); Ytterturingen 2004 (HL, RL); Gammelbodarna i Överturingen 1980 (M. Olsson); Kölavallen (5 km N om Byberget) 1976 (HL, RL).
Collinder (1909) anger inte lokaler: tämligen allmän; sparsamt–måttligt.
Torp Naggen 1976 (HL); Marktjärn 1977 (HL), 1982 (S. Hellquist); Lill-Oxsjön O om Skallarna 1978 (HL).
Borgsjö Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Nybodarna (9 km S om Parteboda) (= Ede nybodar) (Stolpe 1970), 1983 (HL); Göransåsen (6 km S om Ångesjön) 1978 (HL); Sillerbodarna (Stolpe 1970), 1976 (HL, RL); Ensillre 1976 (HL); Borgsjöbyn 1977 (HL); Kristofferstorpet N om Norr-Sillre 1979 (RL); Västanåsbodarna S om Västanå-Grössjön 1985 (BL); Kallsjöberget V om Skinnsjöarna 1976 (HL); Granbodåsen 1976 (HL, RL), 1987 (AV); Gammelbodarna 1987 (AV).
Haverö Sotbodarna vid Öster-Sotsjön (= Linnbäckåsen) 1982 (RL); Norsbodarna (V om Havern mitt emot Torrflonäs) 1976 (HL, RL); Lindön vid Ljungabron (Cedergren 1923); Ytterturingen 2004 (HL, RL); Gammelbodarna i Överturingen 1980 (M. Olsson); Kölavallen (5 km N om Byberget) 1976 (HL, RL).
Lokaler
Njurunda Brämön (V. Edlund enligt Collinder 1909); Sanna på Brämön 1978 (RL); Nolby vid fiskdammen 1987 (LS); Skön Marieberg 1858 (E. Ährling i UPS); Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i UPS); Sund 1877 (K.A.Th. Seth i UPS); Alnö Närsta 1971 (RL); Timrå 1907 (K.A.G. Gredin i S och UPS); Näs och Vävland (K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); Svedje 1952 (K. Holm i LD); Edsgården 1962 (RL); Hässjö Västansjö 1977 (HL, RL); Selånger Huljen (Staaf 1857), 1990–2004 (OH); Lillhällom 1971 (RL); Sättna 1844 (J. Ångström i S), Kovlands gästgivaregård (Hartman 1838); Indal prästgården 1858 (E. Ährling i LD, S och UPS), 1923 (V. Vallberg i LD och UPS); Häre 1923 (V. Vallberg i LD); Baggböle 1974 (E. Andersson); Sunnås (Collinder 1909); Ljustorp Rundbacken 1910 (K.B. Nordström i S); Örasjöbodarna och Ådalen 1962 (RL); Liden 1879 (Collinder i S, UME och UPS), 1891 (J.A. Holm i UPS), (Mörner 1920); Flygge 1889 (S.J. Enander i LD och S); Åsen (K. Johansson enligt Collinder 1909), 1977 (HL); Färjsundet 1879 (Collinder i UPS), 1900 (J.A. Holm i S); gården Stockholm 1906 (K. Johansson i UPS); Bodacke 1889 (S.J. Enander i S); Bredsjövägen vid avtaget till Lill-Vallsjön 1977 (HL, RL); Dacke 1889 (S.J. Enander i S), 1984 (HL, RL), 1992 (HL); Järkvissle (nyetablerad) vid kraftverksdammen 1999 (RL); Lidensboda 1978 (HL); Holm Sunnansjö 1982 (GW); Stöde V om Källsvedjan (vid Stödesjön) 1977 (HL); Edebosjön 1982 (SE i UME).
