klätt
Agrostemma githago
Mer information om arten
Klätt var ett inslag i åkrarna under äldre tid, åtminstone i de centrala jordbruksbygderna. Idag är den helt borta liksom i större delen av landet. Den anses ha följt sädesodlingen från dess början och främst ha varit ett inslag i höstrågfält, gärna på lerjord. Collinder (1909) anger inte lokaler utan skriver: ”tämligen allmän, sparsam–talrik”. Anmärkningsvärt är hans tillägg: ”helst i havreåkrar besådda med utländsk frösäd”. Klättens försvinnande sammanhänger med den effektivare frörensningen av utsädet under 1900-talet. Klätten var beroende av att följa utsädet och saknar på våra breddgrader förmåga att naturaliseras. – De sista noteringarna om klätt är från 1920-talet och kommer från Njurunda, Timrå och Selånger.

Första fynd

Först publicerad av Dusén (1881a) från Haverö. Äldsta belägg från Sundsvall 1883 (J.P. Linde i S).

Bygdenamn och bruk

Klätt har i Tynderö kallats rökragar.

Utbredning

Äldre uppgifter, främst från herbarier, redovisas här.
Collinder (1909): tämligen allmän, sparsam–talrik.

Lokaler

Njurunda 1922 (S.S. Forsell i LD).
Sundsvall 1883 (J. Linde i S), 1900 (H. Benckert i LD); lerjord 1910 (S. Samberg i S).
Alnö Rödön 1901 (Collinder i UPS).
Timrå Vivstavarv i åker 1926 (R. Magnusson i S).
Selånger Bergsåker 1920-talet (I. Sahlin); Huljen 1910 (C.A. Nordlander i S).
Liden 1889 (S.J. Enander enligt Birger 1909b); Prästgården 1889 (S.J. Enander i S).
Stöde Kärvsta 1903 (C.A. Nordlander i UPS).
Torp Fränsta (J.G. Gunnarsson enligt Collinder 1909).
Borgsjö Ede 1904 (Eva Collinder i S).
Haverö 1905 (O. Edlund i UME); mellan Bysjön och Byberget (Dusén 1881a).
karta