tajgastarr
Carex media
Taigastarr förekommer främst i rikområdena i väster, med högst frekvens i kalkområdet i Borgsjö. Där växer den naturligt på mineraljord längs skogsbäckar och åar, ofta i tuviga, steniga avsnitt. Den förekommer regelbundet även i örtrika miljöer kring forsar i de större vattendragen i väster. Man kan också finna den vid skogskällor och den kan dyka upp i starkt översilade granskogssluttningar. Den uppträder vanligen i mindre bestånd och helst i gles vegetation. Taigastarr gynnas av störningar och man ser den – oftare än i naturliga miljöer – på öppen mineraljord som i vägdiken med grundvattenutflöde, i traktorspår på hyggen eller vid bäckskärningar. I Gimåns torrfåra i Torp sågs den mellan block och i Tynderö i ett drag på en slåtteräng. Mot öster blir taigastarren sällsynt och mer inskränkt till källflöden med kalkpåverkat vatten, t.ex. i Torsboda-området i Hässjö.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1861) som C. vahlii baserat på belägg från Torp 1858 (E. Ährling). Äldsta belägg från Torp Finsta 1857 (G.A. Tiselius i UME).
Utbredning
Tämligen allmän i norra Haverö, norra Borgsjö, norra Torp, nordvästra Stöde och västra Holm. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): tämligen allmän i skogsregionens västra del, eljest sällsynt; måttligt.
Collinder (1909): tämligen allmän i skogsregionens västra del, eljest sällsynt; måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön 1906 (C.A. Nordlander i S).
Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
Timrå Skeppsholmen 1976 (SP).
Hässjö 1865 (F. Kempe i GB och S); Gasabäck 1996 (SG), 2000 (RL); sumpskog SV om Hammermyra 1997 (RL m.fl.); Söråker 1864 (F. Kempe i LD, GB och S); Indalsälven holmar vid utloppet (F. Kempe i S), (H.W. Arnell i GB); Indalsälven holme i mynningen nära Fjäl 1929 (C.G. Alm i S och UPS); Torsboda 1979–1992 (CA, SP, HL); Slåttholmen 1973 (SP), 1978 (HL); Stavreviken ovan prästgården 1981 (CA); Slåttdalsberget 1982 (SP).
Tynderö Granön 1982 (CA); Våle på slåttermark 1993 (SG), 1997 (RL m.fl.); Märrgård 1996 (SG), Skäggsta 2001 (RL).
Indal 1881 (P. Adler i LD), 1887 (P. Adler i S och UPS); vid älven 1881 (P. Adler i UME conf. SE). Liden Åsen och Dacke m.fl. ställen (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Järkvissle 2000 (RL, M. Karlsson); Lidensboda 1992 (HL); Långliden 1977 (HL, RL), 1986 (HL); bäcken N om Skogsbäcken i Långliden 1977 (HL, RL).
Stöde Palsjön, Högåsen N om Vigge och Nedansjöbodarna (Collinder 1909).
Borgsjö bäcken till Vandelns östra hörn 1982 (HL). Haverö V om Storklacken 1981, 1982 (RL) och Storflon SO om Malsjöbodarna 1984 (HL, RL).
Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
Timrå Skeppsholmen 1976 (SP).
Hässjö 1865 (F. Kempe i GB och S); Gasabäck 1996 (SG), 2000 (RL); sumpskog SV om Hammermyra 1997 (RL m.fl.); Söråker 1864 (F. Kempe i LD, GB och S); Indalsälven holmar vid utloppet (F. Kempe i S), (H.W. Arnell i GB); Indalsälven holme i mynningen nära Fjäl 1929 (C.G. Alm i S och UPS); Torsboda 1979–1992 (CA, SP, HL); Slåttholmen 1973 (SP), 1978 (HL); Stavreviken ovan prästgården 1981 (CA); Slåttdalsberget 1982 (SP).
Tynderö Granön 1982 (CA); Våle på slåttermark 1993 (SG), 1997 (RL m.fl.); Märrgård 1996 (SG), Skäggsta 2001 (RL).
Indal 1881 (P. Adler i LD), 1887 (P. Adler i S och UPS); vid älven 1881 (P. Adler i UME conf. SE). Liden Åsen och Dacke m.fl. ställen (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Järkvissle 2000 (RL, M. Karlsson); Lidensboda 1992 (HL); Långliden 1977 (HL, RL), 1986 (HL); bäcken N om Skogsbäcken i Långliden 1977 (HL, RL).
Stöde Palsjön, Högåsen N om Vigge och Nedansjöbodarna (Collinder 1909).
Borgsjö bäcken till Vandelns östra hörn 1982 (HL). Haverö V om Storklacken 1981, 1982 (RL) och Storflon SO om Malsjöbodarna 1984 (HL, RL).
