slidnate
Stuckenia vaginata
Slidnaten är en nordöstlig art, som har sin sydgräns i vårt landskap. En klassisk lokal är Tynderösundet, där den är samlad av många botanister i äldre tid. Den växer där ännu rikligt i de inre delarna av sundet, i fria vattenytor på gyttjebotten på 1–2,5 meters djup. Förutom på de långa bladslidorna känner man igen den på dess grå ton och på att bladen sitter borstlikt, i knippen. I Juniskär i Njurunda är arten funnen i en sötvattenspåverkad havsvik på sedimentbotten i riklig vegetation av bl.a. knoppslinga Myriophyllum sibiricum.
Första fynd
Först publicerad av Neuman (1888) baserat på belägg från Tynderö 1884–1885. Äldsta belägg från Tynderö utan årtal (S. Axell i UME).
Utbredning
Fyra sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt.
Lokaler
Njurunda Juniskär Bodviksfjärden 1968 (RL i S).
Hässjö Indalsälvens delta (Grapengiesser 1953).
Tynderö Tynderösundet 1884 (Neuman 1888), 1897 (J.H. Lidholm i S), (J.A. Holm och Collinder enligt Collinder 1909), 1943 (K. Holm i LD); Tynderösundet N om Åstöns badplats och vid Holmö 1992 (HL); Kånkås vid sundet 2005 (BP); södra Bäcksundsviken 1998 (HS); Åstön i Söråkersviken 1898 (J.H. Lidholm i LD och UPS). (Från Tynderö utan lokaluppgift förekommer en mängd insamlingar i herbarierna. Den troligen äldsta är signerad S. Axell utan år.).
Hässjö Indalsälvens delta (Grapengiesser 1953).
Tynderö Tynderösundet 1884 (Neuman 1888), 1897 (J.H. Lidholm i S), (J.A. Holm och Collinder enligt Collinder 1909), 1943 (K. Holm i LD); Tynderösundet N om Åstöns badplats och vid Holmö 1992 (HL); Kånkås vid sundet 2005 (BP); södra Bäcksundsviken 1998 (HS); Åstön i Söråkersviken 1898 (J.H. Lidholm i LD och UPS). (Från Tynderö utan lokaluppgift förekommer en mängd insamlingar i herbarierna. Den troligen äldsta är signerad S. Axell utan år.).
