malört
Artemisia absinthium
Idag hittar man malört någon gång som kvarstående från äldre odling, t.ex. på ödetorp. Dessutom är den inom vissa områden lokalt spridd och naturaliserad. Detta gäller särskilt fiskelägen i Njurunda, några bruks- och industriplatser som Matfors i Tuna, Fagervik i Timrå och Essvik–Nyhamn i Njurunda samt vägkanter och banvallar i Stöde. Malörten letar sig gärna till torra solvarma platser, t.ex. kulturpåverkade hällar, grusiga slänter och backar. På sådana ställen brukar den inte sällan uppträda ganska ymnigt. – De många uppgifterna hos Collinder (1909) tyder på att arten redan tidigt var naturaliserad.
Första fynd
Först publicerad av Kindberg (1877) utan lokalangivelse. Äldsta belägg från Torp och från Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
Bygdenamn och bruk
BRUK. Malört har sedan gammalt odlats i landskapet, även vid mindre skogstorp. Den användes som krydda till brännvin. Malörtsbrännvinet, ”besken”, har förutom som njutningsmedel haft stor användning som medicin, bland annat som medel mot magsjuka (Jonas Källström, Stöde). Denna traditionella odling är idag bortglömd, men arten planteras ibland i nyanlagda kryddland vid hembygdsgårdar och liknande.
Utbredning
Ett trettiotal sentida lokaler.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–mängdvis.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–mängdvis.
Lokaler
Njurunda Brämön (Neuman 1885b), 1886 (L.M. Neuman i S och UPS), (J. Linde enligt Collinder 1909); Brämön vid Sanna (M. Forsberg enligt Collinder 1909), 1928 (A. Westerberg i S), 1960, 1993 (RL); Brämön i Norrhamn 1960, 1978 (RL), (Westlinder 1970); Galtström 1920-talet (I. Sahlin), 1956, 1976 (RL); Myrbodarna 1902 (Collinder i S); Långmyra i Ovansjö 1920-talet (I. Sahlin); kyrkoruinen i Njurundabommen 1998 (LS); Pråmviken vid Björköfjärden 1981 (D. Stinessen); Skedlo 1911 (O. Östgren i S); Lörudden 1983 (HL); Junibodsand 1996 (RL); Häljum 1977 (HL, RL); Å 1910 (N. Östgren i S), 1978 (HL), 1983 (AV); Kvissle (Collinder 1909); Nolby 1972, 1976 (RL), 1998 (LS); Marna 1991 (HL, RL); Nyland (Collinder 1909); Juniskär 1986 (HL, RL); Svartvik 1996 (LS); Essvik 1961 (RL), 1979 (HL); Klampenborg (Dårholmen) och S om bron 1978 (HL), 2005 (LS); Norra Nyhamn 1975 (RL), 1978 (HL).
Sundsvall 1909 (E. Rönnblad i LD, S och UPS); Vindskärsvarv 1911 (S. Samberg i S); Hamnen 1982 (HL); Tjuvholmen (J. Burholm enligt Olsson 1881); Skönsbergsvägen 1979 (HL).
Skön Petersvik 1903 (C.A. Nordlander i S); Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS); Hammal 1962 (RL).
Alnö (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Stolpås 1971 (RL); Hartung (A. Lundström enligt Collinder ms); Pottäng 1920-talet (I. Sahlin); Gista 1958 (RL).
Timrå Laggarberg (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Vänna 1979 (HL); Åkerbyberget (K.A.G. Gredin enligt Collinder ms); Östrand och Vivstavarv (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Fagervik 1977 (HL); Bergeforsen (Collinder 1909).
Hässjö Söråkers FH 2007 (ES, HS).
Tynderö Bäräng (Sturesson 1994).
Tuna Bro (Collinder 1909); Matfors (Neuman 1889), 1957 (RL); Sköle (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Skallböle 1888 (L.M. Neuman i LD).
Liden (Collinder 1909); Dacke 1993–2005 (HL).
Stöde O om Huberget vid järnvägen 1981 (RL).
Torp 1877 (K.A.Th. Seth i UPS); flerstädes vid byar och i nyvallar med timotej (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Torpshammar 1920-talet (I. Sahlin); Ljungaverk (Mörner 1935); V om Getterån 1976 (HL); Fränsta 1902 (J.G. Gunnarsson i S och S. Ekvall i UME); Vissland 1894 (T. Arnell i UPS), 1976 (HL); Johannisberg 1920-talet (I. Sahlin); Ljunganåsen vid Hampsänke 1976 (HL).
Borgsjö på gamla gårdstomter (E. Asplund enligt Collinder 1909); Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Borgsjöbyn 1977 (HL).
Haverö Viken (S. Sahlin enligt Cedergren 1923).
Sundsvall 1909 (E. Rönnblad i LD, S och UPS); Vindskärsvarv 1911 (S. Samberg i S); Hamnen 1982 (HL); Tjuvholmen (J. Burholm enligt Olsson 1881); Skönsbergsvägen 1979 (HL).
Skön Petersvik 1903 (C.A. Nordlander i S); Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS); Hammal 1962 (RL).
Alnö (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Stolpås 1971 (RL); Hartung (A. Lundström enligt Collinder ms); Pottäng 1920-talet (I. Sahlin); Gista 1958 (RL).
Timrå Laggarberg (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Vänna 1979 (HL); Åkerbyberget (K.A.G. Gredin enligt Collinder ms); Östrand och Vivstavarv (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Fagervik 1977 (HL); Bergeforsen (Collinder 1909).
Hässjö Söråkers FH 2007 (ES, HS).
Tynderö Bäräng (Sturesson 1994).
Tuna Bro (Collinder 1909); Matfors (Neuman 1889), 1957 (RL); Sköle (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Skallböle 1888 (L.M. Neuman i LD).
Liden (Collinder 1909); Dacke 1993–2005 (HL).
Stöde O om Huberget vid järnvägen 1981 (RL).
Torp 1877 (K.A.Th. Seth i UPS); flerstädes vid byar och i nyvallar med timotej (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Torpshammar 1920-talet (I. Sahlin); Ljungaverk (Mörner 1935); V om Getterån 1976 (HL); Fränsta 1902 (J.G. Gunnarsson i S och S. Ekvall i UME); Vissland 1894 (T. Arnell i UPS), 1976 (HL); Johannisberg 1920-talet (I. Sahlin); Ljunganåsen vid Hampsänke 1976 (HL).
Borgsjö på gamla gårdstomter (E. Asplund enligt Collinder 1909); Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Borgsjöbyn 1977 (HL).
Haverö Viken (S. Sahlin enligt Cedergren 1923).