äkta ängsnycklar
Dactylorhiza incarnata var. incarnata
Ängsnycklar är en karaktärsart för blöta, medelrika kärr. Oftast förekommer den på stora, trädlösa myrar med riklig vattengenomströmning, eller på myrar i anslutning till en lugnflytande å med växlande vattenstånd. Ängsnycklar växer på fastmattor ute på myrvidden, vanligen i högstarrfält, ofta med trådstarr Carex lasiocarpa. I torrare myrpartier är den bunden till dragen; i flark–strängmyrar återfinns den i strängkanter. I tuviga rikkärr kan ängsnycklar saknas eller vara inskränkta till skoglösa, centrala blötpartier med högstarr eller vass Phragmites australis. Ängsnycklar förekommer också på tidvis översköljda strandängar vid större, rikare vattendrag, t.ex. i Haverö vid Gillåns utlopp i Ljungan, och vid myrlänta sjökanter. I södra Njurunda växer den också på havsstrandängar i anslutning till sötvattenutflöden. Någon gång kan man se ängsnycklar i blöta diken i anslutning till naturliga lokaler. Arten är inte påtagligt kalkgynnad, men fordrar flöde av mineralogent vatten och den är mycket sällsynt norr om Indalsälven. Möjligen var den i äldre tid gynnad av myrslåttern med dess fria högstarrytor och uppdämningar.
Första fynd
Först publicerad av Dusén (1881a), som Orchis angustifolia från Haverö Bymyren. Äldsta belägg från Borgsjö Ö 1860 (C.O. Reuterman i GB).
Variation
Den typ av ängsnycklar som dominerar i Medelpad och i norra Sverige har kallats var. borealis. Den utmärks av relativt korta blad och rödlila blommor. På strandängar, som vid Salen i Njurunda, ser man emellertid populationer med längre blad och ibland också med ljusare blommor. Sådana former tenderar mot den sydsvenska var. incarnata. Sällsynt ses ängsnycklar med helt vita blommor, som i Borgsjö på myren väster om Långtjärn i Jämtgaveln (OH). Denna form har dock ingenting att göra med vaxnycklar var. ochroleuca, som bl.a. finns i Jämtland. Arterna i släktet tycks korsa sig med varandra och någon gång tycks den rena formen vara svår att återfinna, som på Måckelmyra i Njurunda där ingen ren ängsnyckel kunde återfinnas 1998 (OH, RL).
Utbredning
Tämligen allmän i västra delen av landskapet och österut till Tuna, Holm och Indal samt i östra Njurunda; utbredningen sammanhänger med myrtypens förekomst. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Sundsvall myr NO om NTO-stugan (2 km SO om Södra Stadsberget) 1988 (RL).
Skön Rödmyra 1975 (RL), 1997 (OH); Näs 1920talet (I. Sahlin, Blomqvist ms).
Alnö 1905 (K.A.G. Gredin i LD); Slåttmyra 1970 (RL); Rödön (Collinder 1909); Rödön i Svånkmyra 1962, 1975 (RL); Stornäset 1920-talet (I. Sahlin).
Timrå Näsgrundet 1904 (F. Ringius i UPS); Östrand 1920-talet (I. Sahlin).
Hässjö (F. Kempe i LD, odaterat); Hammermyra 1971 (RL), 1992 (RL), 2000 (OH, RL ); Fjälsholmarna (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Indalsälven holmar vid utloppet 1868 (H.W. Arnell i UPS).
Tynderö Skäggsta vid en vattensamling V om Rödmyra 2000–2001 (HS, OH, RL), 2003–2007 rikligt (OH).
Attmar Hälsingmyra O om Malungen 1983 (AB), 1998 (OH, RL); södra Bodmyra N om Torringen 1961, 1971 (RL), 2000 (OH, RL); Källmonsmyra S om Böleklack 1961 (RL); Målstakullen 1983 (HL); myr Ö och NV om Gravströmsbodtjärn 1983 (HL); Långmyra (NO om Långskog) 1984 (HL).
Selånger 1890 (J.H. Lidholm i S); Slåttmyra (E om Segersjön) 1999–2005 (OH), 2006 (OH, M. Hedrén); myrar SO om Gammelbodberget 1984 (RL); Dalsmyra (mellan Gammelbodarna och Gammelbodberget) 1990 (RL).
Sättna Kvisslavattnet (myr O om, under berget) 2001, 2003, 2006 (OH); Kvisslavattnet (myr NV om, vid vägkrök) 2001, 2003, 2006 (OH); Djupdalsbäcken (S om Näsvattnet) 2003 (OH).
Ljustorp myr V om Porkaråsen (V om Stor-Laxsjön) 1981 (HL, RL); myr O om Aldersjön S om vägen 1978 (HL); myr O om Födsloåsen (NO om Rundbacken) 1992 (HW).
Liden myr vid Hästbäckstjärn V om Stor-Vallsjön 1982 (M. Frisk); Lövåstjärnarna (SO om Kråkstensjön) längs bäcken 1956 (RL); Skärpmyra i Järkvissle 1967 (RL); Långmyra i Järkvissle 1957–1980 (RL); myr O om Granåsen (V om Tjäresjöarna) 1979 (HL, RL); Halvmilmyra (S om Lidensboda) 1982 (HL); Nordansjö (S.J. Enander enligt Collinder 1909).
Skön Rödmyra 1975 (RL), 1997 (OH); Näs 1920talet (I. Sahlin, Blomqvist ms).
Alnö 1905 (K.A.G. Gredin i LD); Slåttmyra 1970 (RL); Rödön (Collinder 1909); Rödön i Svånkmyra 1962, 1975 (RL); Stornäset 1920-talet (I. Sahlin).
Timrå Näsgrundet 1904 (F. Ringius i UPS); Östrand 1920-talet (I. Sahlin).
Hässjö (F. Kempe i LD, odaterat); Hammermyra 1971 (RL), 1992 (RL), 2000 (OH, RL ); Fjälsholmarna (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Indalsälven holmar vid utloppet 1868 (H.W. Arnell i UPS).
Tynderö Skäggsta vid en vattensamling V om Rödmyra 2000–2001 (HS, OH, RL), 2003–2007 rikligt (OH).
Attmar Hälsingmyra O om Malungen 1983 (AB), 1998 (OH, RL); södra Bodmyra N om Torringen 1961, 1971 (RL), 2000 (OH, RL); Källmonsmyra S om Böleklack 1961 (RL); Målstakullen 1983 (HL); myr Ö och NV om Gravströmsbodtjärn 1983 (HL); Långmyra (NO om Långskog) 1984 (HL).
Selånger 1890 (J.H. Lidholm i S); Slåttmyra (E om Segersjön) 1999–2005 (OH), 2006 (OH, M. Hedrén); myrar SO om Gammelbodberget 1984 (RL); Dalsmyra (mellan Gammelbodarna och Gammelbodberget) 1990 (RL).
Sättna Kvisslavattnet (myr O om, under berget) 2001, 2003, 2006 (OH); Kvisslavattnet (myr NV om, vid vägkrök) 2001, 2003, 2006 (OH); Djupdalsbäcken (S om Näsvattnet) 2003 (OH).
Ljustorp myr V om Porkaråsen (V om Stor-Laxsjön) 1981 (HL, RL); myr O om Aldersjön S om vägen 1978 (HL); myr O om Födsloåsen (NO om Rundbacken) 1992 (HW).
Liden myr vid Hästbäckstjärn V om Stor-Vallsjön 1982 (M. Frisk); Lövåstjärnarna (SO om Kråkstensjön) längs bäcken 1956 (RL); Skärpmyra i Järkvissle 1967 (RL); Långmyra i Järkvissle 1957–1980 (RL); myr O om Granåsen (V om Tjäresjöarna) 1979 (HL, RL); Halvmilmyra (S om Lidensboda) 1982 (HL); Nordansjö (S.J. Enander enligt Collinder 1909).
