smalgentiana
Gentianella amarella
Ängsgentianans utbredning är koncentrerad till kalktrakter men arten förekommer också på riklokaler i surare områden. Liksom fältgentianan G. campestris växer den på gammal lågvuxen ängsmark men är inte lika bunden som denna till biotopen. Man ser den väl så ofta i diken och kanter som ute på ängarna. Ängsgentiana står helst på frisk till svagt fuktig mark, men den kan även växa helt torrt i vägkanter på kalkrikt grus som i Borgsjö. Den kan förekomma i helt tät grässvål som i Alnö Ås och Borgsjö Granboda men föredrar störda ytor på ängarna, t.ex. hjulspår, stigkanter eller andra glesvuxna fläckar; även ofta i körspår på övergivna vägstumpar och bruksvägar eller som i Borgsjö Hallsta massvis i en gammal grustäkt. Den är också sedd på tunt jordtäcke på rik kulturhällmark i Selånger Hällom. Mer fuktigt kan den dyka upp i källdrag, i diken eller på en kobetad naturängkant intill en bäck i Stöde Ede. Arten är dock knappast betesgynnad – den fanns på 1950-talet på nipa i Liden Högland men försvann liksom brunkulla Nigritella nigra i samband med inägobete med kor på lokalen. Arten minskar p.g.a. ängsmarkens försvinnande men missgynnas också av försurning och urlakning.
Första fynd
Först publicerad av Kindberg (1877) som Gentiana amarella. Äldsta daterade belägg från Sättna prästgården 1858 (E. Ährling i LD, S och UME; avser var. lingulata).
Variation
Ängsgentianan förekommer i en tidigblommande, lågvuxen form, var. lingulata tidig ängsgentiana, och i en mer storvuxen höstform, var. amarella sen ängsgentiana. Den tidigblommande formen brukar blomma från slutet av juni till första halvan av juli, medan den senblommande mest ses blomma i mitten och slutet av augusti. Uppgifter nedan som bestämts till var. lingulata har markerats med * medan uppgifter som bestämts till var. amarella har markerats med **. Övriga har inte bestämts. Arten är minskande och en jämförelse med Collinder (1909, nedan) tyder på att det är den tidigblommande formen var. lingulata som minskat mest.
Utbredning
Det finns knappt femtio sentida uppgifter, varav femton har förts till var. lingulata och sju till var. amarella.
Collinder (1909) anger för var. amarella: här och där; måttligt–talrikt och för var. lingulata: tämligen allmän; sparsamt–talrikt.
Collinder (1909) anger för var. amarella: här och där; måttligt–talrikt och för var. lingulata: tämligen allmän; sparsamt–talrikt.
Lokaler
Njurunda 1904 (Collinder i S)**; Brämön 1903 (Collinder i S)**; Brämön vid Sannavägen nära Norrhamn 1965, 1986 (RL), 1978 (HL, RL); Nyland (Collinder 1909)**, 1958 (RL).
Sundsvall S om Stenhammarsgatan 1956 (RL), troligen tillfällig nu utgången.
Skön Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i LD)*; Tunadal 1907 (G. Hjort i S och UPS)*; Sund 1877 (K.A.Th. Seth i UPS)*.
Alnö prästgården 1932 (K.A.G. Gredin i S och UPS)**; Rödön 1899 (Collinder i LD)*; Stornäset 1875 (K. Arnell i UPS)*, 1965 (RL), 1985 (L. Kers m.fl.); Ås (Collinder 1909)**, 1988 (HL)**, 1989 (AV); Släda 1962 (RL), 1977 (HL); Hörningsholm 1981 (CA); Långharsholmen (Norén 1974), 1997 (RL).
Timrå 1902 (F. Ringius i S och UPS)* och **; Skeppsholmen och Lövudden (Norén 1971); vid infarten till Ribodarna 1981 (CA).
Hässjö Fjäl och Fjälsholmarna 1884 (L.M. Neuman i S det. S. Murbeck)*; holme i Indalsälvens mynning nära Fjäl 1929 (C.G. Alm i S och UPS)*; Storholmen 1970 (RL), (Norén 1971); Torsboda 1966 (E. Evers i UME)*, 1965 (RL), (2 lokaler) 1982 (HL)*; Ala 1965 (RL); Gökböle 1977 (HL), 1999 (SG, RL)*; Söråker 1939 (S. Blomqvist i S); Åvike 1941 (K.A.G. Gredin i LD och UME)*, 1954 (K. Holm i LD)*.
Tynderö prästgården 1932 (K.A.G. Gredin i LD)**; Granön 1936 (S. Blomqvist i S)*, 1977 (HL i S), 1999 (RL)* 2004 (SG); Granöskären 1997 (SG); Näset 1978 (HL); Bäräng (Sturesson 1994), 1996 (SG); Våle 1994–1996 (SG); Myckeläng (2 lokaler) 2004 (HL, BP m.fl.)*; Märrgård (Sturesson 1994).
Attmar Lindsjö (Collinder 1909)**.
Selånger Hällom 1965 (RL).
Sättna prästgården 1858 (E. Ährling i S det. S. Murbeck och UME)*; kyrkbyn 1858 (E. Ährling i LD och UPS)*; Överkovland (Collinder 1909)**; Brödlösa 1999 (RL).
Liden Järkvissle ovan kraftverket 1987 (HL); Järkvissle vid kraftverksdammen 1999 (RL)*; vid kraftverket längs erosionsskyddet på östra sidan 2000 (RL, M. Karlsson)*; Högland 1959 (RL).
Holm Fagervik vid Backen 1979 (HL); 1982 (HL, RL)*. Stöde Risåsen (S om Brattås)** och Brattås (Collinder 1909)**; Gräfte 1931 (G. Degelius & B. Nilsson i S)*; Kärvsta 1906 och 1911 (C.A. Nordlander i LD, S, UME och UPS)* och **; Finnbacken i Kärvsta 1904 (C.A. Nordlander i LD och UPS)**; Edsta 1911 (C.A. Nordlander i LD och S)**; Häbbersåsen (S om Ulvsjön) 1978 (HL)**; Vigge 1979, 1993 (RL); Ede 1904 (Collinder i S)**; Mörbäcken vid utloppet i Ede 1981 (HL)*.
Torp Finnänget (= Finnängena NO om Hjältanstorp) och Slöjan (Collinder 1909)**; Munkbyn 1987 (AV)**; Åse 1959 (RL), 1976 (HL); V om Åse längs vägen 1983 (HL)*; Ljungaverk 1987 (L. Hedenäs); Leringsforsen 1981 (HL)*; Myckelåsen (O om Öster-Skinnsjön) (Adler 1882)*.
Borgsjö Ede och Näset 1904 (Collinder i LD och UPS)**; Hermanboda 1904 (Collinder i LD)**, 1986 (HL, RL); Tubbo och Lökebacken N om Tubbo 1984 (BL); Gräsa (N om Alby) 1976 (HL); Harråbacken 1976 (HL), 1983 (AV); Storön 1976 (RL); på ön närmast Västerede 1000tals ex 1996 (RL m.fl.)*; Ensillre 1948 (S. Blomqvist i S)*; Västanå 1999 (B. Hagman m.fl.)**; Gammelbodarna (N om Nyänget) 1986 (HL)**, 2004 (GÅ)**; vid Råabäcken i Nyänget 1975–1994 (HL, RL)* och **; Orråsen 1976 (HL); 1 km S om Granboda 1978 (HL, RL); Granboda 1979 (HL); Harprå 1986 (Ö. Nilsson)**; gamla Norgevägen vid Täljehällorna 1979 (HL)*; vid St Olofs källa 1971, 1979 (RL), 1993 (HL, SE)*; E14 i diken från Tälje till Jämtkrogen 1997 (RL); Ånge (Dusén 1881a)*; Tallåsen 1982 (HL)*.
Haverö Holmsjön vid Vassnäs (Dusén 1881a).
Sundsvall S om Stenhammarsgatan 1956 (RL), troligen tillfällig nu utgången.
Skön Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i LD)*; Tunadal 1907 (G. Hjort i S och UPS)*; Sund 1877 (K.A.Th. Seth i UPS)*.
Alnö prästgården 1932 (K.A.G. Gredin i S och UPS)**; Rödön 1899 (Collinder i LD)*; Stornäset 1875 (K. Arnell i UPS)*, 1965 (RL), 1985 (L. Kers m.fl.); Ås (Collinder 1909)**, 1988 (HL)**, 1989 (AV); Släda 1962 (RL), 1977 (HL); Hörningsholm 1981 (CA); Långharsholmen (Norén 1974), 1997 (RL).
Timrå 1902 (F. Ringius i S och UPS)* och **; Skeppsholmen och Lövudden (Norén 1971); vid infarten till Ribodarna 1981 (CA).
Hässjö Fjäl och Fjälsholmarna 1884 (L.M. Neuman i S det. S. Murbeck)*; holme i Indalsälvens mynning nära Fjäl 1929 (C.G. Alm i S och UPS)*; Storholmen 1970 (RL), (Norén 1971); Torsboda 1966 (E. Evers i UME)*, 1965 (RL), (2 lokaler) 1982 (HL)*; Ala 1965 (RL); Gökböle 1977 (HL), 1999 (SG, RL)*; Söråker 1939 (S. Blomqvist i S); Åvike 1941 (K.A.G. Gredin i LD och UME)*, 1954 (K. Holm i LD)*.
Tynderö prästgården 1932 (K.A.G. Gredin i LD)**; Granön 1936 (S. Blomqvist i S)*, 1977 (HL i S), 1999 (RL)* 2004 (SG); Granöskären 1997 (SG); Näset 1978 (HL); Bäräng (Sturesson 1994), 1996 (SG); Våle 1994–1996 (SG); Myckeläng (2 lokaler) 2004 (HL, BP m.fl.)*; Märrgård (Sturesson 1994).
Attmar Lindsjö (Collinder 1909)**.
Selånger Hällom 1965 (RL).
Sättna prästgården 1858 (E. Ährling i S det. S. Murbeck och UME)*; kyrkbyn 1858 (E. Ährling i LD och UPS)*; Överkovland (Collinder 1909)**; Brödlösa 1999 (RL).
Liden Järkvissle ovan kraftverket 1987 (HL); Järkvissle vid kraftverksdammen 1999 (RL)*; vid kraftverket längs erosionsskyddet på östra sidan 2000 (RL, M. Karlsson)*; Högland 1959 (RL).
Holm Fagervik vid Backen 1979 (HL); 1982 (HL, RL)*. Stöde Risåsen (S om Brattås)** och Brattås (Collinder 1909)**; Gräfte 1931 (G. Degelius & B. Nilsson i S)*; Kärvsta 1906 och 1911 (C.A. Nordlander i LD, S, UME och UPS)* och **; Finnbacken i Kärvsta 1904 (C.A. Nordlander i LD och UPS)**; Edsta 1911 (C.A. Nordlander i LD och S)**; Häbbersåsen (S om Ulvsjön) 1978 (HL)**; Vigge 1979, 1993 (RL); Ede 1904 (Collinder i S)**; Mörbäcken vid utloppet i Ede 1981 (HL)*.
Torp Finnänget (= Finnängena NO om Hjältanstorp) och Slöjan (Collinder 1909)**; Munkbyn 1987 (AV)**; Åse 1959 (RL), 1976 (HL); V om Åse längs vägen 1983 (HL)*; Ljungaverk 1987 (L. Hedenäs); Leringsforsen 1981 (HL)*; Myckelåsen (O om Öster-Skinnsjön) (Adler 1882)*.
Borgsjö Ede och Näset 1904 (Collinder i LD och UPS)**; Hermanboda 1904 (Collinder i LD)**, 1986 (HL, RL); Tubbo och Lökebacken N om Tubbo 1984 (BL); Gräsa (N om Alby) 1976 (HL); Harråbacken 1976 (HL), 1983 (AV); Storön 1976 (RL); på ön närmast Västerede 1000tals ex 1996 (RL m.fl.)*; Ensillre 1948 (S. Blomqvist i S)*; Västanå 1999 (B. Hagman m.fl.)**; Gammelbodarna (N om Nyänget) 1986 (HL)**, 2004 (GÅ)**; vid Råabäcken i Nyänget 1975–1994 (HL, RL)* och **; Orråsen 1976 (HL); 1 km S om Granboda 1978 (HL, RL); Granboda 1979 (HL); Harprå 1986 (Ö. Nilsson)**; gamla Norgevägen vid Täljehällorna 1979 (HL)*; vid St Olofs källa 1971, 1979 (RL), 1993 (HL, SE)*; E14 i diken från Tälje till Jämtkrogen 1997 (RL); Ånge (Dusén 1881a)*; Tallåsen 1982 (HL)*.
Haverö Holmsjön vid Vassnäs (Dusén 1881a).
