bergalm
Ulmus glabra subsp. montana
Bergalm har två isolerade, ursprungliga lokaler i landskapet, i Liden och i Borgsjö. Båda ligger i sydlägen på kalkrik mark och med tillgång till rörligt vatten. De är kända sedan gammalt och tycks i stort sett vara oförändrade. Lokalen i Liden är begränsad till ett mindre område medan förekomsten i Borgsjö följer en örtrik å i närmare två kilometer. Medelpadsförekomsterna ligger inte långt från Jämtlandsgränsen och hänger samman med bergalmens utbredningsområde i Norge och västra Sverige, bland annat i Jämtland. – Samtliga lokaler vid kusten är med all säkerhet förvildningar från odling. UTBREDNING. Två indigena sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt–sparsamt.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt–sparsamt.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1864) baserat på belägg från Borgsjö 1861 (C.O. Reuterman i UPS). Detta är också äldsta belägg.
Lokaler
Njurunda Döviksberget – ett ca tioårigt exemplar (Blomqvist 1933); Svartvik, stora bestånd 1961 (RL), 1978–1985 (HL i S, RL).
Sundsvall 1889 (E.V. Berglund i UPS); Norra Stadsberget (Blomqvist 1933), 1983 (HL i S), 1993 (RL).
Timrå Fagervik 1992 (HL).
Liden Järkvissle flera större och mindre träd på ängar (S.J. Enander och Collinder enligt Collinder 1909) (= nästföljande?); Järkvissle nedanför Utsiktens Turistgård, ett mindre bestånd av äldre höga träd i en krång (brink) 1966 (E. Evers i LD), 1985–1996 (RL, HL m.fl.), (Ber. Öhrling 1985).
Stöde mellan Svedjan och Kärvsta i sluttningen mot Stödesjön 1992 (HL). Denna lokal kan vara naturlig, men är ej tidigare noterad.
Borgsjö Borgsjöbyn i bäcken (= Lönnån) nedanför sågen 1861 (C.O. Reuterman i UPS); Lönnån (Collinder 1909), 1942 (T. Svedberg i UPS), 1959–2003 (RL, HL m.fl.) – växer här längs hela ån, oftast busklik men med en del trädformiga individ.
Sundsvall 1889 (E.V. Berglund i UPS); Norra Stadsberget (Blomqvist 1933), 1983 (HL i S), 1993 (RL).
Timrå Fagervik 1992 (HL).
Liden Järkvissle flera större och mindre träd på ängar (S.J. Enander och Collinder enligt Collinder 1909) (= nästföljande?); Järkvissle nedanför Utsiktens Turistgård, ett mindre bestånd av äldre höga träd i en krång (brink) 1966 (E. Evers i LD), 1985–1996 (RL, HL m.fl.), (Ber. Öhrling 1985).
Stöde mellan Svedjan och Kärvsta i sluttningen mot Stödesjön 1992 (HL). Denna lokal kan vara naturlig, men är ej tidigare noterad.
Borgsjö Borgsjöbyn i bäcken (= Lönnån) nedanför sågen 1861 (C.O. Reuterman i UPS); Lönnån (Collinder 1909), 1942 (T. Svedberg i UPS), 1959–2003 (RL, HL m.fl.) – växer här längs hela ån, oftast busklik men med en del trädformiga individ.
