getrams
Polygonatum odoratum
Getrams är en sydlig, värmeälskande torrmarksväxt. Typiskt förekommer den hos oss i sydbergens branter, där den hänger i rader som prydnad i torra, solöppna hyllor. Vid kusten finns den också på mindre bergknallar och hällmarker. Nära havet kan man ibland se getrams i öppen hällmarkstallskog, även på sura berg. I kustområdet står den ibland på jord i varma torrbackar och vid Indalsälven sällsynt i älvbrinkar.
På rik mark kan getrams även växa i kallare lägen. I kalkområdet på norra Alnön kan man se den i ängar på ordinär, slät mark; i Ljungandalen i Borgsjö är den funnen i sydsluttande tallskog på morän och i Stöde i sydvänd kulturlövlund nära Stödesjön. Märkligt nog uppträder arten även i fuktig lundmiljö vid rikbäckar, vid forsar i åar och vid Ljungan, och på utposter i Borgsjö och Haverö. I dessa miljöer står den dock på väldränerad mark en bit från vattnet.
På rik mark kan getrams även växa i kallare lägen. I kalkområdet på norra Alnön kan man se den i ängar på ordinär, slät mark; i Ljungandalen i Borgsjö är den funnen i sydsluttande tallskog på morän och i Stöde i sydvänd kulturlövlund nära Stödesjön. Märkligt nog uppträder arten även i fuktig lundmiljö vid rikbäckar, vid forsar i åar och vid Ljungan, och på utposter i Borgsjö och Haverö. I dessa miljöer står den dock på väldränerad mark en bit från vattnet.
Första fynd
Först publicerad av Wahlenberg (1824) som Convallaria polygonatum från Sundsvall. Äldsta belägg från Tuna 1889 (E.V. Berglund i UPS) och från Tuna Tunom 1889 (L.M. Neuman i LD).
Bygdenamn och bruk
”Kallas i Medelpad bockblad”, skriver Linné 1755 i Flora Svecica. Detta grundas troligen på en felaktig information till Linné från någon lokal sagesman. Bockblad har nog alltid avsett liljekonvalj (se ovan). Villkonvalj är en sentida benämning från Tynderö (G. Wiklander).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd i kustområdet och i Ljungans dalgång upp till Borgsjö och i Indalen upp till Liden. Vanligast på norra Alnö. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön (Collinder 1909); O om Sannavägen på Brämön 1960, 1968 (RL); Brämöns nordvästra strand på hällmark 1972 (RL); Konnsjöberget 1959 (RL); Berge (Collinder 1909).
Alnö Snöskär 1972 (RL); Bänkåsviken samt mellan Bänkåsviken och Krokviken 1970 (RL); Rödön 1959 (RL), (Boström & Nilsson 1975); Rödön i Storberget och södra stranden 1970 (RL).
Hässjö Åvike (H.W. Arnell enligt Birger 1909a), (K. Holm enligt Mo ms 1953); Svartberget vid Åvike 1910 (K.B. Nordström i GB och S), 1970, 1993 (RL), 2004 (SG, BP m.fl.); Lögdö vid ån 1981 (HL).
Tynderö vid kyrkan 1978 (HL); Åstholmen 1971 (RL); Bäräng 1956, 1971 (RL), (Agartz m.fl. 1980), 1986 (HL), (Sturesson 1994); Kånkås 1955 (RL); Ava (Sturesson 1994).
Selånger Gammelbodberget 1989 (RL).
Ljustorp Höglandsberget 1962, 1983 (RL), 1980 (HL); berget vid Sanna 1983 (RL); Tunberget i Tuna by 1979 (HL).
Stöde Granån N om Fanbyklacken 1984 (HL).
Torp Lomsjöån 600 m nedströms Lomsjön 1982 (AV); Kassjöån 1 km uppströms Kassjön 1981 (HL).
Borgsjö Ensillreåsen 1983 (HL); bäcken från Fårberget (mellan Vattenån och Dysjöån–uppströms lokarna) 1980 (HL); Nässågen (i Täljeån vid Gammelbodarna) (Asplund enligt Collinder 1909); Vattenån 1982 (CA), 2003 (GÅ); Vattensjöberget 1983 (AV); Dysjötrakten flerstädes (Collinder 1909); Dysjöskallen 1972 (RL); Harrån vid Jämtkrogen 1976 (HL, RL); Villberget N om Västanå-Grössjön 1982 (GÅ).
Haverö en ö i Ljungan vid Viken (S. Sahlin enligt Cedergren 1922); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Hummelön 1960-talet (H. Halvarsson); Galvattsån 1980 (M. Olsson); Kvarnån mellan Svartberget och Felåsen 1987 (HL).
Alnö Snöskär 1972 (RL); Bänkåsviken samt mellan Bänkåsviken och Krokviken 1970 (RL); Rödön 1959 (RL), (Boström & Nilsson 1975); Rödön i Storberget och södra stranden 1970 (RL).
Hässjö Åvike (H.W. Arnell enligt Birger 1909a), (K. Holm enligt Mo ms 1953); Svartberget vid Åvike 1910 (K.B. Nordström i GB och S), 1970, 1993 (RL), 2004 (SG, BP m.fl.); Lögdö vid ån 1981 (HL).
Tynderö vid kyrkan 1978 (HL); Åstholmen 1971 (RL); Bäräng 1956, 1971 (RL), (Agartz m.fl. 1980), 1986 (HL), (Sturesson 1994); Kånkås 1955 (RL); Ava (Sturesson 1994).
Selånger Gammelbodberget 1989 (RL).
Ljustorp Höglandsberget 1962, 1983 (RL), 1980 (HL); berget vid Sanna 1983 (RL); Tunberget i Tuna by 1979 (HL).
Stöde Granån N om Fanbyklacken 1984 (HL).
Torp Lomsjöån 600 m nedströms Lomsjön 1982 (AV); Kassjöån 1 km uppströms Kassjön 1981 (HL).
Borgsjö Ensillreåsen 1983 (HL); bäcken från Fårberget (mellan Vattenån och Dysjöån–uppströms lokarna) 1980 (HL); Nässågen (i Täljeån vid Gammelbodarna) (Asplund enligt Collinder 1909); Vattenån 1982 (CA), 2003 (GÅ); Vattensjöberget 1983 (AV); Dysjötrakten flerstädes (Collinder 1909); Dysjöskallen 1972 (RL); Harrån vid Jämtkrogen 1976 (HL, RL); Villberget N om Västanå-Grössjön 1982 (GÅ).
Haverö en ö i Ljungan vid Viken (S. Sahlin enligt Cedergren 1922); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Hummelön 1960-talet (H. Halvarsson); Galvattsån 1980 (M. Olsson); Kvarnån mellan Svartberget och Felåsen 1987 (HL).
