svartkämpar
Plantago lanceolata
Mer information om arten
Svartkämpar är en sydlig art som tycks ha svårt att etablera fasta förkomster på våra breddgrader. Dock har arten i sen tid återfunnits på en gammal lokal i Njurunda. Dessutom finns några mer tillfälliga fynd som i en sydvänd brink nedom en vall i Indal och på en jordvall i ett bostadsområde i Skön. I äldre tid funnen i åkrar och vallar; enligt Collinder (1909) ”införd med höfrö” och dessutom är arten samlad på barlast.

Första fynd

Först publicerad av Collinder (1909). Äldsta belägg från Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i LD och S).

Utbredning

Fyra sentida lokaler.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt–måttligt.

Lokaler

Njurunda Myrbodarna (Collinder 1909); vid prästgården i Forsa 1911 (N. Östgren i S), 2008 (LS). Sundsvall (Collinder1909); ängsmark 1911 (S. Samberg i S); Norra Stadsberget 1933, 1936 (S. Blomqvist i S).
Skön Heffners (Collinder 1909); Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i LD, S och UPS); Bosvedjan (tillfällig på jordhög) 1994 (RL, B. Hagman); Sund 1911 (K.A.G. Gredin i LD och S); Skönvik (K.A.G. Gredin enligt Collinder ms).
Alnö (K.A. Andersson och Collinder enligt Collinder 1909).
Timrå på barlastplatser (J.A. Holm enligt Collinder 1909); flerstädes i åkrar (K.A.G. Gredin enligt Collinder ms); Östrand 1911 (K.A.G. Gredin i LD och S); Vivstavarv 1915 (N. Johnsson i S).
Tynderö Mällby (Sturesson 1994).
Tuna Vattjom (A. Andersson & Collinder enligt Collinder 1909).
Selånger 1893 (J.H. Lidholm i S).
Indal Kävstabron ovanför campingen 1967 (HW), förgäves eftersökt 1977, 1992 (HL, RL).
Torp Johannisberg (E. Arbman enligt Collinder 1909).