underviol
Viola mirabilis
Underviol har fått sitt – både svenska och latinska – namn efter sitt något underliga levnadsätt. Tidigt på våren producerar den vackra, väldoftande blommor som lockar insekter. Dessa blommor kommer på bladlösa stänglar från roten men är oftast sterila och ger inte frö. Istället frambringas senare på säsongen en omgång självbefruktande kronlösa – kleistogama – blommor i vecken på bladförsedda stjälkar. Dessa senare tycks alltid utvecklas och ge frö till artens fortlevnad. Vårblommorna kan ibland utebli, åtminstone i sämre lägen.
Underviolen indikerar alltid mycket goda markförhållanden. Den är mer eller mindre kalkkrävande och förekommer helst i fuktig, skuggig lundvegetation. Under sydberg kan den växa i fuktstråk nedom bergroten, men ibland torrare och som följeväxt till hassel, exempelvis i Njurunda Döviksberget och i Tuna Vattjom. I älvdalarna är den vanligast i raviner och nedskurna rikbäckar. I norra Liden finns den i stora bestånd i nipor och i krångarnas nedre partier, både i gran- och lövblandskog. I skogsområdena är den vanligen inskränkt till rika forsmiljöer vid större vattendrag. I de kalkrika områdena, främst i norra Borgsjö, förekommer den både i sumpskog, t.ex. med guckusko Cypripedium calceolus, och längs skogsbäckar. Där kan man också någon gång hitta den i översilad, sydvänd granskogssluttning, som på Granbodåsen i Borgsjö. På kalkmark vid kusten finns den ibland mer ljusöppet och torrt, som i lövlundar på norra Alnö. Underviolen ses däremot inte gå ut på kulturmark.
Underviolen indikerar alltid mycket goda markförhållanden. Den är mer eller mindre kalkkrävande och förekommer helst i fuktig, skuggig lundvegetation. Under sydberg kan den växa i fuktstråk nedom bergroten, men ibland torrare och som följeväxt till hassel, exempelvis i Njurunda Döviksberget och i Tuna Vattjom. I älvdalarna är den vanligast i raviner och nedskurna rikbäckar. I norra Liden finns den i stora bestånd i nipor och i krångarnas nedre partier, både i gran- och lövblandskog. I skogsområdena är den vanligen inskränkt till rika forsmiljöer vid större vattendrag. I de kalkrika områdena, främst i norra Borgsjö, förekommer den både i sumpskog, t.ex. med guckusko Cypripedium calceolus, och längs skogsbäckar. Där kan man också någon gång hitta den i översilad, sydvänd granskogssluttning, som på Granbodåsen i Borgsjö. På kalkmark vid kusten finns den ibland mer ljusöppet och torrt, som i lövlundar på norra Alnö. Underviolen ses däremot inte gå ut på kulturmark.
Första fynd
Först publicerad av Leffler (1866) från Indalsälvens delta (F. Kempe). Äldsta belägg från Borgsjö Rankleven 1858 (E. Ährling i GB, LD och S).
Variation
En vitblommig form har hittats i Timrå Borgberget 1985 (HW, HL m.fl.).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd i kalkområdet kring Klingerfjärden och grönstensbergen vid nedre Indalen, i Indalsälvens dalgång ovan Lidenbyn (Liden) och i kalkområdet i nordvästra och mellersta Borgsjö. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Njurunda Döviksberget (S. Blomqvist 1933), 1958–1980 (RL, GW), (Berg & Öhrling 1985); Midskogsberget 1961 (RL), 1977 (HL, RL).
Skön 1887 (Collinder i UPS); Målåsberget 1972 (GW).
Timrå Barnberget (Nilsson 1945), 1981 (CA), 1990 (HS).
Attmar Klövberget 1981 (HL); Åmingsån 1971 (RL), 1983 (HL); Acktjärnsbäcken (NV om Noren) 1975 (RL).
Tuna Tunbyn 1958 (RL); V om Bleckörsbäcken i Allsta 1979 (RL); Vivsta 1960 (RL); Lunde 1911 (J.A. Holm i GB); Vattjom 1957, 1986 (RL).
Selånger Västerhuljen V om Kvarntjärn 1976 (RL); Kvarsätt 1962 (RL), (Berg & Öhrling 1985); Gammelbodberget 1989 (RL); Siljeberget 1960–2003 (RL m.fl.); Uvberget 1920-talet (I. Sahlin): Österro 1947 (S. Blomqvist i S).
Sättna Väster-Gåltjärn vid bron mot Väster-Lövsätt 1980 (HL).
Ljustorp Höglandsberget 1962–1983 (HL, RL); berget vid Sanna 1983 (RL).
Liden Nilsböle 1961 (RL), 1977 (LE, HL, RL).
Stöde 1906 (K. Johansson i UPS), 1926 (E. Nordström i GB); Svartåsen O om Gimsjön 1982 (CA, SP); Lotjärnsbäcken 1983 (HL); Tvärberget 1961, 1990 (RL); Bergdalen 1961 (RL), 1981 (HL); Öster-Lo (Collinder 1909), 1962 (RL), 1982 (CA); Hampviken i Västerlo 1971 (RL); Skrampberget N om Bergdalen 1981 (HL); Specksjön (Collinder 1909); Svedjan 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Kärvsta (Collinder 1909), 1979 (HL, RL); Viskansbäcken vid Stenhammarn 1980 (HL); Norra Gransjön (Collinder 1909).
Torp 1860 (C.O. Reuterman i GB); Ryteho S om Oxsjön 1982 (S. Karlsson); Sydalsberget NV om Roggsjön 1982 (A. Bodin); Hjältan 1983 (HL); Gimån nedanför Hundberget (NV om Torpshammar) 1976 (HL), 1982 (CFL); Nybodarna NV om Grönsta 1982 (CFL); Åse 1959 (RL); Hökåsberget (S om Öster-Skinnsjön) 1982 (SE); NV om Tjärnestjärn 1985 (BL); Leringsforsen 1981 (HL).
Borgsjö Lindön (Collinder 1909), 1976 (HL), 1980 (HL, RL); Alby 1905 (J.H. Lidholm i S); Vitstensberget 1982 (CA, B. Sundberg); NV om Tjinteltjärnen 1996 (G. Selling); Villberget N om Västanå-Grössjön 1982 (GÅ); Hanaåsen S om Torringen 1982 (AB).
Haverö Haverö strömmar vid Kvisselön 1977, 1981 (HL); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); utloppet från Lill-Tjärusjön (till Bysjön) 1982 (HL); Länsterån S om Långrännsillret (S om Länstersjön) 1982 (L. Andersson); Kvarnån O om Felåsen (N om Bysjön) 1986 (HL, RL); N om Snöberg (flera lokaler) 1983 (AV m.fl.); stigen till Botjärnsbodarna (N om Snöberg) (Berg & Öhrling 1985); Molkombäcken (rinner till Västra Vattensjön) 1982 (T. Carlsson); Örasjön V om Stormyra 1982 (ThK); SO om Flarktjärn (NV om Bysjön – vid Jämtlandsgränsen) 1970 (RL); Näbbtjärnbäcken V om Flistersjön 1979 (HL).
Skön 1887 (Collinder i UPS); Målåsberget 1972 (GW).
Timrå Barnberget (Nilsson 1945), 1981 (CA), 1990 (HS).
Attmar Klövberget 1981 (HL); Åmingsån 1971 (RL), 1983 (HL); Acktjärnsbäcken (NV om Noren) 1975 (RL).
Tuna Tunbyn 1958 (RL); V om Bleckörsbäcken i Allsta 1979 (RL); Vivsta 1960 (RL); Lunde 1911 (J.A. Holm i GB); Vattjom 1957, 1986 (RL).
Selånger Västerhuljen V om Kvarntjärn 1976 (RL); Kvarsätt 1962 (RL), (Berg & Öhrling 1985); Gammelbodberget 1989 (RL); Siljeberget 1960–2003 (RL m.fl.); Uvberget 1920-talet (I. Sahlin): Österro 1947 (S. Blomqvist i S).
Sättna Väster-Gåltjärn vid bron mot Väster-Lövsätt 1980 (HL).
Ljustorp Höglandsberget 1962–1983 (HL, RL); berget vid Sanna 1983 (RL).
Liden Nilsböle 1961 (RL), 1977 (LE, HL, RL).
Stöde 1906 (K. Johansson i UPS), 1926 (E. Nordström i GB); Svartåsen O om Gimsjön 1982 (CA, SP); Lotjärnsbäcken 1983 (HL); Tvärberget 1961, 1990 (RL); Bergdalen 1961 (RL), 1981 (HL); Öster-Lo (Collinder 1909), 1962 (RL), 1982 (CA); Hampviken i Västerlo 1971 (RL); Skrampberget N om Bergdalen 1981 (HL); Specksjön (Collinder 1909); Svedjan 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Kärvsta (Collinder 1909), 1979 (HL, RL); Viskansbäcken vid Stenhammarn 1980 (HL); Norra Gransjön (Collinder 1909).
Torp 1860 (C.O. Reuterman i GB); Ryteho S om Oxsjön 1982 (S. Karlsson); Sydalsberget NV om Roggsjön 1982 (A. Bodin); Hjältan 1983 (HL); Gimån nedanför Hundberget (NV om Torpshammar) 1976 (HL), 1982 (CFL); Nybodarna NV om Grönsta 1982 (CFL); Åse 1959 (RL); Hökåsberget (S om Öster-Skinnsjön) 1982 (SE); NV om Tjärnestjärn 1985 (BL); Leringsforsen 1981 (HL).
Borgsjö Lindön (Collinder 1909), 1976 (HL), 1980 (HL, RL); Alby 1905 (J.H. Lidholm i S); Vitstensberget 1982 (CA, B. Sundberg); NV om Tjinteltjärnen 1996 (G. Selling); Villberget N om Västanå-Grössjön 1982 (GÅ); Hanaåsen S om Torringen 1982 (AB).
Haverö Haverö strömmar vid Kvisselön 1977, 1981 (HL); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); utloppet från Lill-Tjärusjön (till Bysjön) 1982 (HL); Länsterån S om Långrännsillret (S om Länstersjön) 1982 (L. Andersson); Kvarnån O om Felåsen (N om Bysjön) 1986 (HL, RL); N om Snöberg (flera lokaler) 1983 (AV m.fl.); stigen till Botjärnsbodarna (N om Snöberg) (Berg & Öhrling 1985); Molkombäcken (rinner till Västra Vattensjön) 1982 (T. Carlsson); Örasjön V om Stormyra 1982 (ThK); SO om Flarktjärn (NV om Bysjön – vid Jämtlandsgränsen) 1970 (RL); Näbbtjärnbäcken V om Flistersjön 1979 (HL).
