pors
Myrica gale
Mer information om arten
Porsen gör sig påmind genom sin starka doft. Den har en begränsad förekomst i landskapet men blir ofta påtaglig och riklig där den växer. Pors har små näringskrav och växer på ljusöppna morän- och sandstränder; mer sällan i långgrunda strandängar med finare material. Den bildar en bård nederst av buskskiktets arter och ses inte sällan med ”fötterna i vattnet”. Vid den flacka Njurundakusten är den en karaktärsart för avsnörda tjärnar och myrar, nyuppkomna genom landhöjningen. Ute på havsstränder växer den främst i sötvattenpåverkade, mer skyddade lägen och i angränsande strandkärr, men ses ibland även på blockiga moränstränder, i klippspringor och hällkar. På myrar växer den ute i kanter av trädlösa blötpartier, i Njurunda ofta med vass Phragmites australis; någon gång är den också sedd i lagg. En bit inåt landet hittar man den kring näringsfattiga tjärnar. Längre västerut följer den Ljungan, där den finns vid de stora älvsjöarna särskilt i Haverö; tidigare fanns den även vid Indalsälven men växer nu bara i dess kustdelta. Arten har dessutom några sporadiska förekomster på större myrar långt västerut i Medelpad. Utpostmyrarna är mycket vattenrika kärr.
Pors är beroende av ett milt, maritimt klimat och dess utbredning i inlandet är sannolikt främst klimatiskt betingad. Redan ett par mil från kusten blir den ovanlig.

Första fynd

Den förste som dokumenterade pors från landskapet var L.L. Laestadius (1824). Han fastslår där att den finns ”i Medelpad till Tuna, vid pass 5 mil från hafvet ...”. Äldsta belägg från Sundsvall 1878 (K.A. Andersson i S).

Bygdenamn och bruk

Getpors är ett gammalt namn, bl.a. nedtecknat från Haverö och Sättna. Från den senare socknen berättas att getpors förr blandades i sänghalmen (K. Hesslefors). Det är osäkert om det är pors som avses; på annat håll i landet har getpors avsett skvattram.
Att den vanliga namnformen pors använts i Medelpad kan väl anses bevisat av att flera av våra isolerade västliga porslokaler har benämnts efter växten. Det gäller t.ex. Porsmyra norr om Fäningen i Haverö, Porsomyra söder om Stormörtsjön i södra Torp och Porstjärn norr om Stor-Myckelsjön i Indal.

Utbredning

Tämligen allmän i kustområdet. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): allmän i kustbygden, eljest sällsynt; måttligt–mängdvis.

Lokaler

Attmar ONO om Skedviksbodarna (S om Hassel) 1979 (LE m.fl.); Sågbacken SO om Bölomssjön 1983 (MB); Stormyra O om Bölomssjön 1983 (R. Ottosson); Backholmen i Västerböle 1975 (RL).
Tuna (Laestadius 1824); Horsdalsbäcken SO om Långsjön 1979 (HL); Håltjärn (NV om Klingsta) 1957 (RL); N om Högeråsen (NV om Klingsta) 1984 (RL); mellan Håltjärn och Öratjärn (NV om Klingsta) 1957 (RL); myr NNO om Håltjärn (NV om Klingsta) och myr OSO om Bodåsen (O om Långsjön) 1984 (RL); Sommartjärn (Collinder 1909); S om Öratjärn (NV om Klingsta) 1957, 1984 (RL); myrar N om Svanängsåsen 1957 (RL); Vintertjärn (Collinder 1909), 1979 (HL).
Selånger 1891 (J.H. Lidholm i S); Dalsmyra (mellan Gammelbodarna och Gammelbodberget) och Slåttmyra O om Segersjön 1990 (RL).
Sättna Oxögat NV om Bykullen 1972 (GW), 2000 (RL, OH); Bodmyra (N om flygplatsen) 1983 (HL); O om Bodmyra (N om flygplatsen) 1975 (RL); myr V om Holmmyra (O om Hemsjön) 1984 (HL).
Indal Stor-Myckelsjön 1985 (JL); Porstjärn (N om Stor-Myckelsjön) 1978 (HL); Sunnås vid älven (V. Dahlström enligt Collinder 1909).
Ljustorp Öppoms-Fäbodtjärn (SSO om Röjesjön) 1982 (SP).
Liden Märrgårdsholm vid älvstranden (S.J. Enander enligt Collinder 1909).
Stöde Lövåsen vid stranden (SV om Nedansjö) 1979 (HL); V om Källsvedjan (vid Stödesjön) 1977 (HL); Hällnäset vid Åsråbäckens utlopp i Stödesjön 1978 (HL); Öster-Lo på Stödesjöns strand 1905 (Collinder i UPS).
Torp (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909); Porsomyra (S om Södra Stormörtsjön) 1977 (HL).
Borgsjö Lönntjärnsbäckens utlopp och Lönnåsand 1976 (PAE), 1993 (HL); Tälje (Collinder 1909); Täljeviken 1973 (HL), 1977 (LE, HL, RL); Nedertjärn 1978 (HL), 1985 (JL); S om Övertjärn (Collinder 1909); Avamyra och Nybyggemyra (Jämtgaveln) (Olsson 1974); myr mellan Täljeån och vägen (SO om Övertjärnen) 2005 (HL, BL). Haverö Nybodarna vid Havern 1982 (RL); S om Trontjärnsbäckens utlopp i Havern 1982 (RL); Kyrksjön S om Prästbodarna 1994 (RL); Malmviken i Medingen och Kölsillre vid Lillköljans utlopp 1980 (B. Bäckström); Kölsillreströmmarna 1982 (HL, RL); E om bron i Kölsillre 1980 (B. Bäckström); Kvarnån mellan Mellansjön och Bodsjön 1982 (CA); Kvarnberget SV om Mellansjön 1982 (CA); S om Sörbodvallen vid Mellansjön 1982 (CA); Vassnäs (Dusén 1881a); Kvarnbäcken vid Vassnäs 1978 (HL); Kyrkenäset i Mellansjön 1976 (HL, RL); Mellansjön vid Endasnäset (Cedergren 1923), 1982 (BP); Ytterturingen vid Ljungan 2004 (HL, RL); Fäningsån 1910 (K.B. Nordström i GB), 1919 (G.R. Cedergren i S och UPS); Fäningen 1910 (K.B. Nordström i S); Aldern 1974, 1979 (HL); Gillån i Överturingen 1977 (HL, RL); Porsmyra S om Turingsbodarna 1978 (HL, RL), 1982 (BP); Holmsjöns nordvästra strand och Haftorstjärn NV om Holmsjön 1982 (A. Engström); Kvarnåns delta 1985 (RL).
karta