gullklöver
Trifolium aureum
Mer information om arten
Gullklöver växer på torr, solvarm mark. Arten är tvåårig och anpassad till halvöppna förhållanden. Den är i landskapet funnen på några örtrika torrbackar och öppna hällar, på senare år främst i centrala Selånger och i Ljungandalens nedre del. Den har varit känd från Selånger Siljeberget under lång tid (1824–1971) och sågs senast växa där på en berghylla. Flertalet lokaler utgörs av tillfälliga förekomster på rörda och öppna marker, som i vägkanter, grustag och järnvägsslänter och vändplaner. Den har här ganska överraskande dykt upp på spridda och rätt avlägsna platser som efter skogbilvägar. Sannolikt har den spridits med transporter och trafik. I äldre tid fanns förhållandevis många lokaler och arten är sannolikt minskande och med osäker framtid.

Första fynd

Först publicerad av Laestadius (1824) som Trifolium agrarium från Selånger Siljeberget. Äldsta belägg från Stöde 1875 (K.A.Th. Seth i UPS).

Utbredning

Ett tiotal sentida lokaler, flertalet tillfälliga.
Collinder (1909): här och där i odlingsregionen; enstaka, sällan talrikt.

Lokaler

Njurunda Galtström vid Lubban (Collinder 1909); Pråmviken vid Björköfjärden 1980 (D. Stinessen); Å 1961 (RL).
Sundsvall vid kyrkan (M. Forsberg enligt Collinder 1909); Granlohög (C.A. Nordlander enligt Collinder 1909).
Skön Ortviken (J.H. Lidholm i S); Gudmundsbyn 1897 (J. Rylander i S); Hammal i vägkant 1962 (RL).
Timrå 1913 (K.A.G. Gredin i UME); Vävland (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Vivstavarv (J.A. Holm och K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909), odaterat (K. Holm i S); Frölandsbodarna (J.A. Holm enligt Collinder 1909); nära Rösåsberget (Collinder 1909); Såggrundet 1972 (SP).
Tynderö Åstön (G.A. Eriksson enligt Collinder 1909); Myckeläng (Sturesson 1994).
Tuna Tunbyn 1961 (RL); Runsvik (Collinder 1909); Matfors (K.E. Arnell enligt Collinder 1909), 1957 (RL); Rude (M. Forsberg enligt Collinder 1909); Vattjom (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Skallböle 1961 (RL), 1978 (HL); Hällsjö på norra järnvägsslänten (Collinder 1909).
Selånger Nävsta 1978 (HL); Granlo 1902 (C.A. Nordlander i UPS); Lillhällom på hällmark 1965 (RL), 1986 (CFL, RL); Siljeberget (Laestadius 1824), (Staaf 1857), 1962, 1971 (RL); Vårsätt 1962 (RL).
Ljustorp Bredsjön vid Mellangården 1910 (K.B. Nordström i S).
Liden Märrgård 1889 (S.J. Enander enligt Birger 1909b); vid kyrkan (K. Johansson enligt Collinder 1909); Nilsböle 1999 (M. Karlsson), i vägkant 2004 (HL); vägen från Dacke till Sillre såg 1889 (S.J. Enander i S); Sillre 1889 (S.J. Enander enligt Birger 1909b).
Stöde 1875 (K.A.Th. Seth i UPS); Nedansjö (C.A. Nordlander och Collinder enligt Collinder 1909), 1906 (K. Johansson i UPS); Ökne (Seth 1877); Edsta 1910 (I. Nordlander i S); Källsta V om Baggnäset 1981 (RL); vägen ovanför Österåstjärn (SO om Edebosjön) 1982 (CFL, R. Ottoson).
Torp 1891 (E.V. Berglund i GB, S och UPS); Gäddtjärnåsen 1982 (OB); NO om Rödhälldalsberget vid skogsbilväg 2000–2001 (OH, RL); Hammar 1877 (K.A.Th. Seth), på bark i grustag 1969–1970 (HL); Rogsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Borgsjö Parteboda m.fl. ställen (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Byn (Collinder 1909); nedanför kyrkan (E. Asplund enligt Collinder 1909); prästgården 1895 (G. Samuelsson i GB), 1904 (E. Arbman i S); Näset (Collinder 1909).
karta