vattenpilört
Persicaria amphibia
Vattenpilört uppträder i två skepnader, så olika att man har svårt att tro att det är samma växt. Vattenformen föredrar skyddade vikar i näringsrika vatten. Den växer relativt grunt, ned till något mer än en meters djup, på sediment- och gyttjebottnar. Arten är vanlig särskilt i Ljungans älvsjöar och lugnvatten, edor, upp till Borgsjön men finns dessutom i vissa medelrika sjöar och småvatten, lokar. Den brukar blomma rikligt i utbredda bladmattor utanför fräken- och vassbälten bland annan rik vattenvegetation. Ibland är den också funnen i näringsrika åar och någon gång i brackvatten vid inre kusten. Arten har troligen till viss del gynnats av eutrofiering och uppdämning.
Landformen – f. terrestre – anses sakna systematiskt värde, men eftersom den på ett så iögonfallande sätt skiljer sig från den vattenlevande formen, har uppgifter om den i lokalförteckningen markerats med (t). Denna form förekommer på kulturpåverkade, rörda stränder, gärna på lerig mark. Men väl så ofta finns den långt från vattnet, som på en övergiven fuktig vall i Attmar. Den är även funnen på tätortsnära ruderatmark och påfallande många noteringar är från gamla kajer i kustområdet. Märkligast är nog lokalen på Brämön i Njurunda där den är funnen på en torr backe.
Landformen – f. terrestre – anses sakna systematiskt värde, men eftersom den på ett så iögonfallande sätt skiljer sig från den vattenlevande formen, har uppgifter om den i lokalförteckningen markerats med (t). Denna form förekommer på kulturpåverkade, rörda stränder, gärna på lerig mark. Men väl så ofta finns den långt från vattnet, som på en övergiven fuktig vall i Attmar. Den är även funnen på tätortsnära ruderatmark och påfallande många noteringar är från gamla kajer i kustområdet. Märkligast är nog lokalen på Brämön i Njurunda där den är funnen på en torr backe.
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909). Äldsta belägg från Njurunda Brämön 1895 (J.H. Lidholm i S).
Utbredning
Tämligen allmän i Ljungan och dess älvsjöar upp till Borgsjön i Borgsjö. Nedan ges lokaler utanför Ljungandalen (rastrerat område) men också från närliggande lokaler utanför själva älven och lokaler där landformen noterats.
Collinder (1909): här och där; måttligt. – f. terrestre flerstädes, steril; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt. – f. terrestre flerstädes, steril; måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön (Collinder 1909), 1897 (J.H. Lidholm i UPS), 1911 (J. Hägg i S); mellan Viken och fyren på Brämön (t) 1965–1990 (RL); Bergatjärn (Collinder 1909), 1910 (N. Östgren i S), 1977 (HL, RL); vid E4 S om Nolby (t) 1999 (RL); Döviksjön (även t) 1965, 1986 (RL); Lörudden (t) 1992 (RL); Svartvik vid herrgården (t) 1978 (HL); Vapelnäs (t) 1996 (RL).
Sundsvall Vindskärsvarv på barlast (t) 1909 (K.B. Nordström i S).
Skön Petersvik (t) (Collinder 1909); Ortviken (t) 1920-talet (I. Sahlin); Killingholmen (t) 1977 (HL); Skönvik (t) 1962 (RL).
Alnö Släda i Näslundsloken 1998 (HL, RL); Långharsholmen, Ringsholmen och Finnbergens skär (samtliga Norén 1974); Stenvik (kajen nedanför Sandarna) (t) 1979 (RL).
Timrå mellan Vivstavarv och Framnäs 1982 (CA), (även t) 1983 (HL), 2005 (HS); Östrand (t) 1978 (HL); Vivstavarv (t) 1961, 1980 (RL).
Attmar Norr-Fjolsta (t) (Collinder 1909); S om Prästmyra (t) 1975 (RL); Stor-Gissjön (även t) 1982 (AV); Vikarn nära utloppet från Tälgslättån (t) 1977 (HL, RL); Klasviken i Vikarn 1977 (RL); Skedvik 1977 (HL, RL); Sörfors vid järnbruket (t) 1978 (HL); Marmen S om skolan i Lucksta (t) 1979 (HL).
Sättna Sättnaån 1920-talet (I. Sahlin).
Ljustorp tjärnarna S om Höglandsberget 1980 (HL); surå vid Barsbacken (t) 1989 (RL).
Holm Holmsjön mellan Sunnansjö och Västbyn (även t) 1981 (HL).
Stöde Gräfte (t) 1920-talet (I. Sahlin); Stor-Gissjön (även t) 1975 (RL), 1982 (RE); Kärvsta (t) (Collinder 1909), 1984 (HL); Kälsta V om Baggnäset (t) 1992 (HL, RL); vid järnvägsstationen (t) 1993 (HL, RL).
Torp nedom kyrkan (t) (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Leringen vid Norrviken (även t) 1982 (HL); t) 1976 (HL); Långviken i Mellansjön 1971 (RL).
Borgsjö Näsviken (= Täljeviken) vid Råabäckens utlopp (t) (Collinder 1909); Täljeviken vid Västernäset (även t) 1959 (RL); kärr i inre delen av Täljeviken (t) 1977 (LE, HL, RL).
Sundsvall Vindskärsvarv på barlast (t) 1909 (K.B. Nordström i S).
Skön Petersvik (t) (Collinder 1909); Ortviken (t) 1920-talet (I. Sahlin); Killingholmen (t) 1977 (HL); Skönvik (t) 1962 (RL).
Alnö Släda i Näslundsloken 1998 (HL, RL); Långharsholmen, Ringsholmen och Finnbergens skär (samtliga Norén 1974); Stenvik (kajen nedanför Sandarna) (t) 1979 (RL).
Timrå mellan Vivstavarv och Framnäs 1982 (CA), (även t) 1983 (HL), 2005 (HS); Östrand (t) 1978 (HL); Vivstavarv (t) 1961, 1980 (RL).
Attmar Norr-Fjolsta (t) (Collinder 1909); S om Prästmyra (t) 1975 (RL); Stor-Gissjön (även t) 1982 (AV); Vikarn nära utloppet från Tälgslättån (t) 1977 (HL, RL); Klasviken i Vikarn 1977 (RL); Skedvik 1977 (HL, RL); Sörfors vid järnbruket (t) 1978 (HL); Marmen S om skolan i Lucksta (t) 1979 (HL).
Sättna Sättnaån 1920-talet (I. Sahlin).
Ljustorp tjärnarna S om Höglandsberget 1980 (HL); surå vid Barsbacken (t) 1989 (RL).
Holm Holmsjön mellan Sunnansjö och Västbyn (även t) 1981 (HL).
Stöde Gräfte (t) 1920-talet (I. Sahlin); Stor-Gissjön (även t) 1975 (RL), 1982 (RE); Kärvsta (t) (Collinder 1909), 1984 (HL); Kälsta V om Baggnäset (t) 1992 (HL, RL); vid järnvägsstationen (t) 1993 (HL, RL).
Torp nedom kyrkan (t) (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Leringen vid Norrviken (även t) 1982 (HL); t) 1976 (HL); Långviken i Mellansjön 1971 (RL).
Borgsjö Näsviken (= Täljeviken) vid Råabäckens utlopp (t) (Collinder 1909); Täljeviken vid Västernäset (även t) 1959 (RL); kärr i inre delen av Täljeviken (t) 1977 (LE, HL, RL).
