hästskräppa
Rumex aquaticus
Mer information om arten
Hästskräppa hör hemma på de näringsrikare stränderna vid vattendrag och sjöstränder i landskapets lägre partier, vid kusten och i dalgångar. Vid älvarna är den typisk i de små vikar som bildas vid bäckmynningarna. I den miljön förekommer den regelbundet, t.ex. i Ljungans mellersta del. Längs åarna finns den ofta i bakvatten och i forsarnas kvisslor (grenar). I eutrofa sjöar och tjärnar växer den framförallt i skyddade sedimentvikar och avsnörningar. En typisk miljö för hästskräppa är också bäckar eller vattenförande diken i odlingsmark, helst på lerjord. Däremot saknas den vanligen vid skogsbäckar. Vid havet förekommer hästskräppan i brackvattenmiljöer, särskilt i näringsrika bäck- och källutlopp.

Första fynd

Först publicerad av Neuman (1885a) bl.a. från Sundsvall. Äldsta belägg från Tuna 1872 (R. Rolén i S).

Utbredning

Tämligen allmän i kustområdet och i älvdalarna samt vid Gimån i Torp (åtminstone nedre delen). I övrigt enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): här och där från kusten upp till Borgsjö och Liden i dalbygderna, sällsynt i skogsregionen.

Lokaler

Selånger Oxsta 1975 (RL).
Sättna bäck nära Solumsberget 1978 (HL, RL).
Indal Öster-Högsjö 1979 (HL, RL).
Ljustorp Lagfors 1977 (HL).
Holm Näveråbäcken vid utloppet 1982 (GÅ).
Torp Storulvsjön 1976 (HL); Ritakask V om Hjältanstorp 1982 (HW); Hjältanstorp (Collinder 1909), 1961 (RL); Hökåstjärn S om ÖsterSkinnsjön 1982 (SE); Fagerviksjön S om Gimåfors 1982 (HL).
Borgsjö Ede nybodar (= Nybodarna 9 km S om Parteboda) (Stolpe 1970); Tallåsen 1976 (HL).
karta