skogsnässla
Urtica dioica var. holosericea
Mer information om arten
Skogsnässla förekommer tämligen regelbundet i älvravinerna vid Indalsälven och Ljungans nedre del. I denna naturliga miljö växer skogsnässla mer fuktigt och skuggigt än huvudvarieteten på kulturmark; den finns i gråalsvegetationen på svämjord i ravinbottnar eller i avsnörda fåror och småvikar vid älvarna. Skogsnässla har också setts vid nedskurna, mindre bäckar i Sättna, Liden och Stöde och i fuktstråk i örtrika miljöer under sydberg, t.ex. Höglandsberget i Ljustorp och Rankleven i Borgsjö, samt i en kalkrik sumpskog vid Hässjö Strand. Möjligen är också förekomsterna av brännässla i fuktiga albårder vid havet sådana mellanformer.

Utbredning

Skogsnässla har inte konsekvent antecknats vid inventeringen men noteringar finns enligt nedan.

Lokaler

Njurunda i berget ovan byn Nyland 1978 (HL); Klampenborg (Dårholmen) 1978 (HL).
Skön Petersvik 1920-talet (A. Lundström enligt I. Sahlin); Skönvik 1903 (F. Ringius i UPS).
Alnö skogen mellan Stolpås och Smedsgården 1979 (HL).
Timrå Stordalsravinen (vid Lagmansören) 1990 (RL).
Tuna Tunomsberget på hyllor 1979 (HL); Vattjom vid Ljungan 1978 (HL).
Indal den långa ravinen i Bäck 1979 (HL); Sunnås i en ravin vid Nilsbölebäcken 1978 (HL).
Ljustorp Höglandsberget 1980 (HL).
Liden Bodackebäcken 1980 (HL); Brattfallet i Sillre 1980 (LE, HL, RL); S om Henningören 1976 (HL, RL); Järkvissle, norra stranden ovan kraftverket 1987 (HL); Indalsälvens västra strand vid Jämtlandsgränsen 1983 (HL); Långliden 1977 (HL).
Stöde Tingån i strandzonen 1979 (HL).
Borgsjö Rankleven 1980 (HL i S).