vanlig klubbstarr
Carex buxbaumii subsp. buxbaumii
Klubbstarr växer glest i täta högstarrmiljöer på myrar och vid stränder. Typiskt står den inblandad i dominerande fält av trådstarr C. lasiocarpa och flaskstarr C. rostrata, oftast i drag eller på tidvis översvämmade men fasta mattor. Den är vanligast i mineralogent rikare trakter västerut och blir sällsynt i surare områden i öster och norr. Arten uppträder regelbundet i blötpartier på medelrika och rika myrar, intill myrtjärnar eller vid myrutlopp och vid andra breda vattenrörelser på myren. På fattigare myrar är den sedd i källdrag i myrkanten (Selånger).
I väster är klubbstarr också vanlig vid kärriga, lugna stränder av åar och större bäckar, gärna vid in- och utlopp till skogstjärnar och sjöar. Ibland växer den på gungflystränder i näringsrika trådstarrfält, t.ex. på älvstränder vid Ljungan i Torp–Haverö. Den kan då ibland stå på fasta, tidvis vattendränkta mineraljordsstränder i mer glesvuxen vegetation. Klubbstarren växer vanligen ljusöppet, men någon gång är den sedd i skuggig lundmiljö som vid en skogsbäck i Borgsjö. Den nykoloniserar däremot inte vägkanter eller annan av människan rörd mark.
I väster är klubbstarr också vanlig vid kärriga, lugna stränder av åar och större bäckar, gärna vid in- och utlopp till skogstjärnar och sjöar. Ibland växer den på gungflystränder i näringsrika trådstarrfält, t.ex. på älvstränder vid Ljungan i Torp–Haverö. Den kan då ibland stå på fasta, tidvis vattendränkta mineraljordsstränder i mer glesvuxen vegetation. Klubbstarren växer vanligen ljusöppet, men någon gång är den sedd i skuggig lundmiljö som vid en skogsbäck i Borgsjö. Den nykoloniserar däremot inte vägkanter eller annan av människan rörd mark.
Första fynd
Först publicerad av Dusén (1881a) från Haverö. Äldsta belägg från Torp 1858 (E. Ährling i S och UPS).
Variation
En genomgång av insamlat material visar att arten i västligaste delen av landskapet gradvis uppvisar allt större likheter med subsp. mutica men ändå tillhör subsp. buxbaumii (conf. ThK). Sådana mellanformer har bl.a. insamlats (HL i S) från Borgsjö, myr väster om Mejerstjärn NV om Flistersjön 1984 och Vandeln 1982; Haverö, Märrviken vid ån 1982, bäcken från nedre Grästjärn 1982 och Näbbtjärn 1979 samt Bodsjön 1981 (HL). Endast en förekomst – se nedan – har bedömts tillhöra subsp. mutica.
Utbredning
Allmän till tämligen allmän i västra delen av landskapet och österut till västra Attmar, Stöde och Holm söder om Holmsjön. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–talrikt.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–talrikt.
Lokaler
Njurunda Nedertjärn och kärr vid bäck från Övertjärn 1971 (RL); Jungfrutjärnarna 1978 (HL); Salen 1968 (RL i S); Salen vid lilla tjärn 1975 (RL); Juni-Stormyra 1980 (D. Stinessen); myrar NNO om Grönviksmyra (på Björkön) 1975 (RL); Myrbodarna 1903 (Collinder i S); Bredsandsbäcken vid vägen till Svarttjärn 1970 (RL conf. HL).
Sundsvall 700 m NNV om Svarttjärn 1975 (RL).
Hässjö Bölesjön 1977 (HL); Storsjön (L. och G. Sundelius enligt Collinder 1909).
Tynderö Granön 1936 (S. Blomqvist i S); mellan Rosböle och Bäcksundet 1975 (RL).
Attmar bäcken från Acktjärn (NV om Noren) 1975 (RL).
Tuna Lillhuljesjön vid Huljebäcken 1980 (HL).
Selånger Slåttmyra (O om Segersjön) i södra delen nära en källa 1992 (RL), 2007 (HL).
Sättna Öravattnet 1979 (HL, PAE); Rödsjön SO om Navarn 1982 (R. Ottosson).
Ljustorp Lill-Roten 1985 (JL); Fäbodsjön N om Edsta 1980 (HL); Mjösjön vid bäckutloppet 1998 (HS); Slåttmyra vid Laxsjön 1984 (SP); Laxsjöån S om Lill-Laxsjötjärn 1982 (RL, FB).
Liden Noret mellan Lill-Vallsjön och Stor-Vallsjön 1982 (RL, FB); Rännbergssjön 1982 (GW); Långmyra i Järkvissle 1972–1980 (RL); Vackerlandsån NO om Rallåstjärn 1986 (SP); Nordansjö (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Gussjön vid utloppet i Norrån 1988 (HL); Återvänningsån 1985 (HL); Malmsjön (vid Jämtlandsgränsen) 1982 (CA).
Sundsvall 700 m NNV om Svarttjärn 1975 (RL).
Hässjö Bölesjön 1977 (HL); Storsjön (L. och G. Sundelius enligt Collinder 1909).
Tynderö Granön 1936 (S. Blomqvist i S); mellan Rosböle och Bäcksundet 1975 (RL).
Attmar bäcken från Acktjärn (NV om Noren) 1975 (RL).
Tuna Lillhuljesjön vid Huljebäcken 1980 (HL).
Selånger Slåttmyra (O om Segersjön) i södra delen nära en källa 1992 (RL), 2007 (HL).
Sättna Öravattnet 1979 (HL, PAE); Rödsjön SO om Navarn 1982 (R. Ottosson).
Ljustorp Lill-Roten 1985 (JL); Fäbodsjön N om Edsta 1980 (HL); Mjösjön vid bäckutloppet 1998 (HS); Slåttmyra vid Laxsjön 1984 (SP); Laxsjöån S om Lill-Laxsjötjärn 1982 (RL, FB).
Liden Noret mellan Lill-Vallsjön och Stor-Vallsjön 1982 (RL, FB); Rännbergssjön 1982 (GW); Långmyra i Järkvissle 1972–1980 (RL); Vackerlandsån NO om Rallåstjärn 1986 (SP); Nordansjö (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Gussjön vid utloppet i Norrån 1988 (HL); Återvänningsån 1985 (HL); Malmsjön (vid Jämtlandsgränsen) 1982 (CA).
