stor låsbräken
Botrychium virginianum
Mer information om arten
Stor låsbräken har tidigare funnits spridd i lokala kalktrakter över landskapet. De sista 50 åren har arten emellertid endast setts fyra gånger. De senast funna lokalerna ligger på de mest kalkrika platserna i väster. Där är den funnen dels i en glänta i örtrik granskog i Torp, nu avverkad, dels i en stigkant i fuktig äldre granskog i Borgsjö. På Brämön sågs den i kanten av en rikmyr, utan kulturpåverkan. I Liden Högland växte den vid utsipprande källvatten i en slåtterängskant nedom en nipa men försvann i samband med igenväxning.
Hur arten i äldre tid uppträtt finns mycket få uppgifter om, men sannolikt har upphört skogsbete och försurning spelat roll för den uppenbara tillbakagången. Idag är stor låsbräken betydligt ymnigare i våra herbarier än i naturen, och åtminstone på en lokal – Hässjö Slåttholmen – tycks ett ohejdat insamlande ha bidragit till artens försvinnande.
Från Gästrikland har P. Ståhl (1990 och 1998) rapporterat att stor låsbräken nyetablerar sig i luckor och ungskog på kalkrik mark, något som inte setts hos oss.

Första fynd

Först publicerad av Hartman (1861 i Tillägg och Rättelser) baserat på belägg från Borgsjö Ön (J. Ångström). Äldsta daterade belägg från Hässjö 1862 (C. Håkansson i LD).

Utbredning

Två sentida lokaler. Minskande.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt.

Lokaler

Njurunda Brämön flera lokaler (Schön 1953), 1945 (E. Evers i UME); vägen till Häbbersvärpet på Brämön (Blomqvist 1933); Stormarnsmyra på Brämön 1968 (RL), ej senare återfunnen.
Alnö (Grapengiesser 1953); Stornäset 1909 (K.A.G. Gredin i S).
Timrå 1889 (J.A. Holm i LD, S och UPS), 1893 (J.A.
Holm i UME och UPS), 1894 (O. Knaust i S), 1895 och 1898 (J.A. Holm i S); holme i Indalsälven 1897 (J.A. Holm i S); Såggrundet västra stranden 1920-talet (I. Sahlin).
Hässjö 1863 (F. Kempe i S), (Hartman 1879), 1890 (C. Håkansson), (J.A. Holm i UPS); Sörvik 1876 (S. Axell i LD), 1884 (L.M. Neuman i S); Söråker 1862 (C. Håkansson i S och UPS), 1863 (F. Kempe i LD, S), 1864 (J. Franzén i UPS), 1865 (F. Franzén i S), (Ångström 1866); Rigsta 1862 (C. Håkansson i LD), 1864 (F. Kempe i UPS); Slåttholmen 1881 (T. Hwass i S och UPS), 1902, 1907 (J.A. Holm i LD och S), 1913 (G. Berglund och K.A.G. Gredin i S), 1914, 1917 (K.A.G. Gredin i S och UPS), 1924 (K. Holm i UME), riklig 1893, ett trettiotal exemplar ett tjugotal år senare, 5 ex 1929, vid ett par senare besök sågs 11 ex (Holm 1953). Ej återfunnen under vår inventeringstid.
Tynderö Granön 1936 (S. Blomqvist i S).
Tuna Skallböle vid forsen (M. Forsberg enligt Collinder 1909).
Liden Högland 1959 (RL), förgäves eftersökt under senare år.
Stöde Österlo i Rysshemmanets beteshage vid järnvägen 1905 (Collinder i S); Edsta 1879 (C. Håkansson i UPS, Samuelsson 1919).
Torp O om Tubbobäcken i höjd med Tubbo (Löke) 1984–1993 (BL m.fl. enligt Berg & Öhrling 1985), 2002 (BL, O. Larsson, C. Stighäll), 1 ex– fertil 2004 (BL), 2005 (BL m.fl.); Åse (M. Huss enligt F. Almberg i UME).
Borgsjö Åsebäck i Ö (M. Huss i S och UME); Ön (= Önsta) (J. Ångström enligt Hartman 1861); Ensillre kalkbarrskog 500 m NV om Granbodavägskälet, NO om E14 1988 (P. Ståhl), 1989 (HL), 2002–2003 (BL m.fl.), 3 ex 2004 (BL m.fl.).
karta