oxtunga
Anchusa officinalis
Mer information om arten
Oxtunga är en av de få barlastväxter som in i våra dagar har levt kvar på några av de gamla kajerna. I äldre tid tycks den ofta ha förekommit i barlastfloran. I senare tid har två sådana förekomster hittats; en relativt stor finns inom ett sandområde med grusstarr Carex hirta i Alnö, en annan i gammal hamnmiljö i Timrå. Dessutom är arten i sentid funnen vid en motorväg.

Första fynd

Först publicerad av Neuman (1885a). Äldsta belägg från Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).

Utbredning

Tre sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt; sparsamt.

Lokaler

Sundsvall Mon (hamnområdet vid Kolvägen) (Neuman 1885a); Vindskärsvarv 1908 (G. Hjort i LD), 1909 (K.B. Nordström i GB); vid Bünsows tjärn (Neuman 1885a), utgången (Collinder 1909).
Skön Killingholmen 1909 (E. Rönnblad i LD och S); Petersvik 1892 (J.H. Lidholm i S), 1903 (L.M. Neuman i UPS); Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS); Sund 1912 (K.A.G. Gredin i LD).
Alnö Hovid 1962–1987 (HL, RL m.fl.), 1972 (GW i UME); Eriksdal (Neuman 1885a), (K.A. Andersson enligt Collinder 1909).
Timrå på barlast (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Vivsta 1888 (L.M. Neuman i LD); Vivstavarv 1911 (K.A.G. Gredin i LD), 1926 (R. Magnusson i S), 1956 (K. Holm i LD), 1961–2005 (HL, RL m.fl.); Sörberge vid E4 1986 (SP).
karta