gropnate
Potamogeton berchtoldii
Mer information om arten
Gropnate är den mest kulturgynnade av natarna. Den späda, finbladiga nate som man kan hitta i fiskdammar, vattenfyllda gropar eller andra människoskapade småvatten brukar vara gropnate.
Arten hör annars hemma i näringsrika tjärnar, sjöar och i älvarnas vikar och lugnvatten. Den växer rätt grunt, på 0,2–1,5 meters djup, på mjuka bottnar av gyttja eller leriga sediment. Den är konkurrenssvag och vill ha öppet vatten, utan tätt vassbälte, intill stranden. Därför koloniserar den gärna strandöppningar, t.ex. vid båtlänningar. I skogsområden har den hittats några gånger, t.ex. i en gyttjig hölja i en bäck (Stöde Norrsjöbäcken) eller i en näringsrik skogstjärn (Stöde Västanbäck). Den finns även på enstaka lokaler längs inre kusten.

Första fynd

Först publicerad av Leffler (1866) som P. pusillus baserat på belägg från Indal (G.A. Tiselius). Detta är även äldsta belägg.

Utbredning

Tämligen allmän till spridd i Ljungandalen med omgivning från Stöde till mellersta Haverö. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; talrikt–mängdvis.

Lokaler

Njurunda Storåstjärn vid Gästabodarna 1979 (HL); Bergatjärn 1977 (HL, RL).
Skön Fillan (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909), 1912 (S. Almström i S); Tunadal (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Alnö Rödön (Collinder 1909); Näslundsloken i Släda 1987 (RL); Stornäset (Wallentinus 1968).
Timrå (J.A. Holm enligt Collinder 1909).
Hässjö 1937 (S. Blomqvist i S); Smackgrundet 1980 (HL); Storholmen 1978 (HL); Indalsälven vid Torsboda 1977 (LE, HL, RL); Strindsjön 1986 (JL det. SE); Åvike bruk 2004 (SG m.fl.).
Tynderö Myckeläng 1937 (Blomqvist ms).
Attmar flerstädes (Collinder 1909); bäck vid väg S om Kavelbromyra (N om Gissjön) 1982 (AV).
Tuna Marmen vid kyrkan 1980 (HL); Vintertjärn 1979 (HL).
Sättna Strömås 1992 (HL, RL).
Indal Sodalen (G.A. Tiselius enligt Leffler 1866), 1867 (G.A. Tiselius i GB); Sösjöån 1884 (G.A. Tiselius i LD och S); Östloning i älven och stora lagunen 1977 (LE, HL, RL).
Liden vägen från färjestället till Åsen och Märrgård vid vägen till Märrgårdsholmen 1889 (S.J. Enander i LD och S); Åsen 1889 (S.J. Enander i S); i Indalsälven vid Dackebränna 1977 (HL); Noret mellan Lill-Vallsjön och Stor-Vallsjön 1982 (RL, FB); Brudsjön 1980 (LE, HL, RL); kvissla innanför Henningören 1976 (RL); Boda i älven mitt emot Boda Såg 1979 (HL).
Stöde bäcken från Grantjärn (vid Tjärnsjön) 1982 (MB); dämda tjärnen vid Västanbäck (norr om Bladtjärn) 1983 (HL); SO om Stor-Hullsjön 1977 (HL).
Torp Saxsjön 1982 (MB).
Haverö vid Ensterns utlopp 1982 (HL); Kyrksjön 1982 (RL); Vågen vid Tysknäset (Ytterturingen) 1980 (HL); Svartsillret N om Hummelön 1980 (HL).
karta