mörk snårstarr
Carex muricata
Mörk snårstarr växer i sydvända sluttningar och backar, vanligen i torra, öppna lägen. Den hör hemma i örtrika marker, gärna på kalkrikt underlag. Man ser den ofta i tät vegetation – typiskt i snårig mark bland stenar, rosenbuskar etc. Sådana backar har tidigare ofta varit lieslagen hackslåtter; arten klarar slåtter och bete bl.a. genom att många strån ligger ned mot marken. Den kan även nu ses i brukade naturbeten som på norra Alnön. Mörk snårstarr växer även på mer improduktiva torrbackar och i hällmarker; men alltid i tjockt jordlager. Mer naturligt förekommer den under branterna i några sydberg. Ibland ses den på mer kulturpåverkad mark, t.ex. på gamla vägkanter, åkerrenar, små gårdsvägar, i Tuna även på en banvall. Arten är bunden till kustområdet och de nedre älvdalarna och utbredningen är troligen klimatiskt begränsad.
Första fynd
Först publicerad av Engman (1840) från Tynderö. Äldsta belägg från Tynderö 1841 (P. Engman i UPS).
Utbredning
Tämligen allmän på alnökalkens område kring Klingerfjärden (norra Alnö, östra Timrå, södra Hässjö och Tynderö). Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): flerstädes i kustområdet, eljest sällsynt; sparsamt–måttligt.
Utbredningen i stort är oförändrad, men sannolikt minskar arten till följd av igenväxning, byggnation m.m.
Collinder (1909): flerstädes i kustområdet, eljest sällsynt; sparsamt–måttligt.
Utbredningen i stort är oförändrad, men sannolikt minskar arten till följd av igenväxning, byggnation m.m.
Lokaler
Njurunda Pråmviken vid Björköfjärden 1980 (D. Stinessen); Ängom vid Kivan 1978 (HL); Klockarberget 1968–1969 (RL i S); Berga 1993 (RL); Nyland 1978 (HL); Döviksberget 1937 (G. Samuelsson i UPS).
Sundsvall 1891 (J.H. Lidholm i S conf. ThK), 1913 (S. Samberg i S conf. ThK); Norra Stadsberget (Collinder 1909), 1993 (RL); Repslagarevägen 1983 (RL).
Skön 1879 (K.A.Th. Seth i UPS det. Samuelsson); Korsta (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909); Gärde (Collinder 1909); Tunadal 1877 (K.A.Th. Seth i UPS); Knölsta (Collinder 1909); Römsta 1977 (HL); OSO om kyrkan 1985 (HL, RL); Härsta 1982 (CA).
Alnö Raholmen 1979 (HL).
Timrå Borgberget 1976 (HL, RL).
Attmar Norr-Lindsjö (Collinder 1909).
Tuna Viforsen 1971 (RL); Tunomsberget 1976 (RL); mellan Torkarlsberget och Ljungan 1978 (HL); Skallböle 1971 (RL); Rude 1971 (RL i S), 1978 (HL, RL); Vattjom 1888 (L.M. Neuman i LD); Vattjoms station 1982 (HL).
Selånger Hov 1979 (HL); Kvarsätt 1993 (RL); Siljekullen 1987 (HL).
Indal Långsvedberget 1970 (RL i S); Västloning 1986 (RL).
Liden Nilsböle 1984 (HL, RL); Dacke 1992 (HL).
Stöde Vigge 1978 (HL); Nedansjö 1906 (K. Johansson i UPS det. G. Samuelsson).
Sundsvall 1891 (J.H. Lidholm i S conf. ThK), 1913 (S. Samberg i S conf. ThK); Norra Stadsberget (Collinder 1909), 1993 (RL); Repslagarevägen 1983 (RL).
Skön 1879 (K.A.Th. Seth i UPS det. Samuelsson); Korsta (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909); Gärde (Collinder 1909); Tunadal 1877 (K.A.Th. Seth i UPS); Knölsta (Collinder 1909); Römsta 1977 (HL); OSO om kyrkan 1985 (HL, RL); Härsta 1982 (CA).
Alnö Raholmen 1979 (HL).
Timrå Borgberget 1976 (HL, RL).
Attmar Norr-Lindsjö (Collinder 1909).
Tuna Viforsen 1971 (RL); Tunomsberget 1976 (RL); mellan Torkarlsberget och Ljungan 1978 (HL); Skallböle 1971 (RL); Rude 1971 (RL i S), 1978 (HL, RL); Vattjom 1888 (L.M. Neuman i LD); Vattjoms station 1982 (HL).
Selånger Hov 1979 (HL); Kvarsätt 1993 (RL); Siljekullen 1987 (HL).
Indal Långsvedberget 1970 (RL i S); Västloning 1986 (RL).
Liden Nilsböle 1984 (HL, RL); Dacke 1992 (HL).
Stöde Vigge 1978 (HL); Nedansjö 1906 (K. Johansson i UPS det. G. Samuelsson).
