vekt braxengräs
Isoëtes echinospora
Mer information om arten
Vekt braxengräs växer i grundare vatten än sin styva släkting – från några decimeters till två meters djup – och tål viss infrysning om vintern. När vågorna sveper in mot stränderna under blåsiga senhöstdagar rycks blad på vekt braxengräs av och man kan se stora drivor av lösa blad flyta i strandkanten, t.ex. i Tuna Marmen. Vekt braxengräs är vanligast i åar och medelrika sjöar i odlingsområden inom Ljungans vattensystem. Den föredrar något näringsrikare vatten men växer både på morän- och sedimentbottnar, ofta på sådana som är täckta av ett tunt organiskt skikt. Arten är även funnen på instabila deltabottnar, t.ex. i Stödesjöns och Indalsälvens deltan.
I oligotrofa, sura skogssjöar saknas den i allmänhet men är funnen i vissa sjöar och tjärnar i riktrakter, särskilt i väster och då i vatten med högre pH och mineralhalt. Dessutom förekommer vekt braxengräs i brackvatten, på grunda och flacka bottnar i Sundsvallsbukten.

Första fynd

Först publicerad av Olsson (1896) baserat på ett fynd från Haverö i sjön (O. Johansson). Äldsta belägg samlat i Ljungan under 1800-talets första hälft (J. Ångström i S).

Utbredning

Tämligen allmän i Ljungan och dess älvsjöar, i övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): flerstädes i Ljungan; talrikt–massvis.

Lokaler

Njurunda Öjen 1980 (HL); Armsjön 1977 (HL); Tjockholmsviken 2007 (BP).
Alnö Storkalven 1981 (HL); Alnösundet S om Nyvik 1986 (HL); Stornäset och Hörningsholm 1980 (RC); O om Nacka 1999 (HL).
Timrå Alnösundet 1913 (K.A.G. Gredin i S, UPS); Timråviken (K. Holm enligt Mo ms 1953); Östrand och Vivstavarv 1982 (CA); Glöden 1980 (HL).
Hässjö Smackgrundet 1980 (HL); Storsjön 1981 (HL); Strindsjön 1986 (JL); Åviken 2004 (BP).
Attmar Gryttjen 1983 (HL); Norén 1981 (HL).
Selånger Bölesjön vid Hovsbodarna 1989 (HL, RL).
Sättna Västansjön 1980 (HL); ån mellan Västansjön och Norasjön 1982 (HL).
Indal Stor-Myckelsjön 1985 (JL).
Ljustorp Röjesjön och Prästtjärn V om Röjeknippen (Nordström 1911); Stor-Roten 1983 (HL); Dravika i Stor-Laxsjön 1981 (HL, RL).
Liden Oxsjön 1984 (HL); Skälsjön (S.J. Enander enligt Birger 1909b), 1979 (HL); Stor-Gussjön 1986 (HL).
Holm Lill-Otern 1981 (HL) 1986 (JL); Holmsjön 1981, 1986 (HL).
Stöde Viggesjön 1980 (HL); Lillån vid Norra Hällsjöns utlopp 1984 (HL); Bodsjön vid östra stranden 1978 (HL); Ulvsjön 1987 (JL).
Torp Ottertjärn O om Naggen 1982 (AV); Lokarna O om Hångstaörn 1982 (OB); Saxtjärn 1982 (HL, MB); Oxsjön 1982, 1986 (HL); Getterån och Gammelbodtjärn 1982 (SE); Mellansjön 1984 (HL); Leringstjärn 1982 (GW); Roggsjön 1987 (JL).
Borgsjö Vattensjön 1982 (CA).
Haverö Galvattstorpet 1982 (ThK); Sillren S om Länstersjön 1982 (L. Andersson); Länstersjön norra och östra delen 1982 (HL m.fl.); Harrsjön 1986 (HL, RL); Örasjöbäcken 1982 (HL).
karta