smalfräken
Equisetum variegatum
Smalfräken finner man sällsynt på ställen där kalkhaltigt grundvatten når markytan. En typisk ståndort är långt ner på en grusig strand med utsipprande vatten. Där växer den helst på naken jord – den tycks ha svårt att klara konkurrens i täta växttäcken. Så förekommer den både längs havsstranden – särskilt i Njurunda och Tynderö – och vid stränder i inlandet, speciellt vid älvarna, där den dock var vanligare före regleringarna (jfr S.J. Enanders uppgift från Liden nedan). Den kan också dyka upp vid källor i kalkområdena och någon gång i översilad lågvuxen slåtteräng, som i Tynderö och Holm. På de många lokaler som Neuman (1888a) angav från Alnö växte den sannolikt i sådan ängsmiljö, men de är nu borta genom dikning och förändrad markhävd. I de finaste rikkärren i norra Borgsjö kan man någon gång finna smalfräken i fuktstråk i de perifera delarna. Arten tycks däremot hos oss inte etablera sig på kulturskapade lokaler, t.ex. fuktiga grusgropar, som i södra Sverige.
Första fynd
Först publicerad av Neuman (1888a) från Alnö. Äldsta belägg från Indal Lagmansören 1858 (E. Ährling i S, UPS och UME).
Utbredning
Ett fyrtiotal sentida lokaler. Sannolikt har arten minskat.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön 1948 (S. Grapengiesser i S); Kalkhamn på Brämön 1978 (RL); viken S om Ännsikberget 1977 (LE, HL, RL); Storgrundsviken 1978 (HL); Skottsund 1959 (RL); Nolbyströmmen 1961 (RL); Prästholmarna vid Storsvedjan 1971 (RL); Ljungan nedanför Storsvedjan 1961 (RL); Tjockholmen 2007 (BP).
Alnö flerstädes t.ex. Bänkås, Usland, Alvik och Säter (Neuman 1888a); Rödön i Gorghamn 1970 (RL); Näset 1972 (RL); Hörningsholm 1962 (RL).
Timrå Skäftesholmen (Norén 1971), 1962 (RL); Färjholmen (Norén 1971), 1961–1999 (RL); sandbank i Älgsandsrännan (Norén 1971).
Hässjö Fjälsholmarna 1868 (H.W. Arnell i GB, UPS); Slåttholmen 1981 (CA); Smackgrundet och mindre deltaöar 1970 (RL, Norén 1971), 2004 (BP); Gasabäck i slåtteräng 1994 (SG); Ala, i fuktig ängsmark, mellan nya vägen och stranden 1979 (HL); Stavreviken 1981 (CA); Slåttdalsberget 1982 (SP).
Tynderö Åstön (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Åstön på Sörsidan 1997 (RL m.fl.); Oxviken 1971 (RL); Våle och Märrgård i slåtteräng 1993 (SG), 1997 (RL m.fl.); Skäggsta i slåtteräng 1979 (HL).
Attmar Karläng vid Marmen (Collinder 1909).
Indal Lagmansören 1858 (E. Ährling i S, det. Hauke, UME, UPS).
Liden på älvstränderna (S.J. Enander enligt Collinder 1909); prästgården och Klärke vid älvstranden 1889 (S.J. Enander i S); Långliden 1977 (HL, RL); Lidensboda 1983 (HL).
Holm Fagerviken vid Backen i fuktig hackslått 1979, 1985 (HL).
Stöde Usland 1982 (HL); Hällnäsviken i Usland 1905 (Collinder i S, UPS); Lövåsen 1979 (HL); Nedansjö 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Nedansjö anhalt (Collinder 1909); Lars-Andersbäcken V om Bergdalen vid utloppet 1982 (RF); kärr O om Kälsta-Frambodarna och Hammermyra (N om Edsta) 1982 (CFL).
Borgsjö Täljeviken 1977 (LE, HL, RL); Östernäset 1977 (HL); Orråsen 1976 (HL); Husmyra N om Orråsen 1977 (HL); Halmmyra 1971 (RL), 1990 (SG, M. Löfroth); S om Ensillrebodarna 1978 (HL, RL); mellan E14 och Vammen 1976, 1993 (HL, RL); N om Vammen 1976 (HL, RL); myr mellan gamla landsvägen och E14 vid Getryggen 1976, 1980 (HL, RL); myrstråk S om Jämtkrogen 1992 (HL).
Haverö myrar V om Kroktjärn (O om Märrviksbodarna) 1982 (A. Lindgren); myr NV om Prästtjärn (ca 4 km S om Viken) 1982 (B. Luksepp); Kyrksjön S om Prästbodarna 1994 (RL i S); Pärlön V om Östavall 1981 (HL); Boflon (NV om Snöberg) vid källinflöden 2000 (RL, OH); Storkällbäcken S om Hällberget (N om Bysjön) 1982 (HL).
Alnö flerstädes t.ex. Bänkås, Usland, Alvik och Säter (Neuman 1888a); Rödön i Gorghamn 1970 (RL); Näset 1972 (RL); Hörningsholm 1962 (RL).
Timrå Skäftesholmen (Norén 1971), 1962 (RL); Färjholmen (Norén 1971), 1961–1999 (RL); sandbank i Älgsandsrännan (Norén 1971).
Hässjö Fjälsholmarna 1868 (H.W. Arnell i GB, UPS); Slåttholmen 1981 (CA); Smackgrundet och mindre deltaöar 1970 (RL, Norén 1971), 2004 (BP); Gasabäck i slåtteräng 1994 (SG); Ala, i fuktig ängsmark, mellan nya vägen och stranden 1979 (HL); Stavreviken 1981 (CA); Slåttdalsberget 1982 (SP).
Tynderö Åstön (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Åstön på Sörsidan 1997 (RL m.fl.); Oxviken 1971 (RL); Våle och Märrgård i slåtteräng 1993 (SG), 1997 (RL m.fl.); Skäggsta i slåtteräng 1979 (HL).
Attmar Karläng vid Marmen (Collinder 1909).
Indal Lagmansören 1858 (E. Ährling i S, det. Hauke, UME, UPS).
Liden på älvstränderna (S.J. Enander enligt Collinder 1909); prästgården och Klärke vid älvstranden 1889 (S.J. Enander i S); Långliden 1977 (HL, RL); Lidensboda 1983 (HL).
Holm Fagerviken vid Backen i fuktig hackslått 1979, 1985 (HL).
Stöde Usland 1982 (HL); Hällnäsviken i Usland 1905 (Collinder i S, UPS); Lövåsen 1979 (HL); Nedansjö 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Nedansjö anhalt (Collinder 1909); Lars-Andersbäcken V om Bergdalen vid utloppet 1982 (RF); kärr O om Kälsta-Frambodarna och Hammermyra (N om Edsta) 1982 (CFL).
Borgsjö Täljeviken 1977 (LE, HL, RL); Östernäset 1977 (HL); Orråsen 1976 (HL); Husmyra N om Orråsen 1977 (HL); Halmmyra 1971 (RL), 1990 (SG, M. Löfroth); S om Ensillrebodarna 1978 (HL, RL); mellan E14 och Vammen 1976, 1993 (HL, RL); N om Vammen 1976 (HL, RL); myr mellan gamla landsvägen och E14 vid Getryggen 1976, 1980 (HL, RL); myrstråk S om Jämtkrogen 1992 (HL).
Haverö myrar V om Kroktjärn (O om Märrviksbodarna) 1982 (A. Lindgren); myr NV om Prästtjärn (ca 4 km S om Viken) 1982 (B. Luksepp); Kyrksjön S om Prästbodarna 1994 (RL i S); Pärlön V om Östavall 1981 (HL); Boflon (NV om Snöberg) vid källinflöden 2000 (RL, OH); Storkällbäcken S om Hällberget (N om Bysjön) 1982 (HL).
