gulyxne
Liparis loeselii
Gulyxne är ursprunglig. Arten omnämns första gången i Gävletraktens växter 1863 – »Kubbo, på den översvämmade stranden av en mindre skogstjärn«. Tjärn-en är troligen Igelsjön söder om Kubbo. Ytterligare lokaler har senare rapporterats och många nya lokaler har hittats under senare delen av 1900-talet. Minst två förekomster vid Furuvik har försvunnit men i gengäld har den troligen expanderat på gungflykärren runt sjön Trösken som nu håller Nordens största kända förekomst av arten.
Gulyxnen är kalk- och ljuskrävande. Den växer alltid helt öppet och alltid i rikkärr. Arten är dock mindre kalkkrävande än andra extremrikkärrsarter som kärrknipprot, näbbstarr och flugblomster. Istället verkar den föredra en något förhöjd salthalt. I motsats till många andra rikkärrsarter är den inte heller beroende av rörligt markvatten. Gulyxnen trivs bäst på gungfly och bland naken dy i lösbottenmosaiker. Samtliga lokaler ligger i myrar i kontakt med kalkrika sjöar eller tjärnar. En stor del av myrarna är också unga kärr i havets närhet där vegetationen ännu inte är helt sluten. Typiska sådana kärr innehåller ofta rikligt med bunkestarr och ett varierande inslag av vass. Ibland finns inslag av arter från strandvassar, t.ex. strandklo, frossört, vit näckros och smalkaveldun. Andra kärr är lösbottenmosaiker med dystarr eller kompakta vasshav med gulyxne i kantzoner mot öppet vatten och på små mossöar i strandkanter. Ingen annan orkidé växer lika blött. Vid tjärnar med gungflyvassar kan det vara svårt att komma fram till plantorna innan de pressas ner under vattenytan. Gulyxnen är frostkänslig. Det kan förklara varför växten helst växer i vattenbrynet och varför antalet plantor växlar så starkt. Frostbrända bladkanter har ibland noterats och en rik förekomst i Gustavsmurarna (med 150 ex. 1983) försvann tillfälligt i samband med försommarfrost 1990.
Typiska följeväxter är korvskorpionmossa, späd skorpionmossa, vattenklöver (36%), pors, dystarr, trådstarr, vass, kråkklöver, storsileshår, sjöfräken, kärrsilja, bunkestarr, hirsstarr, näbbstarr och tagelsäv. Gulyxne blommar samtidigt som ekorrbär och linnea. Fruktbärande stänglar hårdnar och står kvar till nästa säsong.
Gulyxnen är kalk- och ljuskrävande. Den växer alltid helt öppet och alltid i rikkärr. Arten är dock mindre kalkkrävande än andra extremrikkärrsarter som kärrknipprot, näbbstarr och flugblomster. Istället verkar den föredra en något förhöjd salthalt. I motsats till många andra rikkärrsarter är den inte heller beroende av rörligt markvatten. Gulyxnen trivs bäst på gungfly och bland naken dy i lösbottenmosaiker. Samtliga lokaler ligger i myrar i kontakt med kalkrika sjöar eller tjärnar. En stor del av myrarna är också unga kärr i havets närhet där vegetationen ännu inte är helt sluten. Typiska sådana kärr innehåller ofta rikligt med bunkestarr och ett varierande inslag av vass. Ibland finns inslag av arter från strandvassar, t.ex. strandklo, frossört, vit näckros och smalkaveldun. Andra kärr är lösbottenmosaiker med dystarr eller kompakta vasshav med gulyxne i kantzoner mot öppet vatten och på små mossöar i strandkanter. Ingen annan orkidé växer lika blött. Vid tjärnar med gungflyvassar kan det vara svårt att komma fram till plantorna innan de pressas ner under vattenytan. Gulyxnen är frostkänslig. Det kan förklara varför växten helst växer i vattenbrynet och varför antalet plantor växlar så starkt. Frostbrända bladkanter har ibland noterats och en rik förekomst i Gustavsmurarna (med 150 ex. 1983) försvann tillfälligt i samband med försommarfrost 1990.
Typiska följeväxter är korvskorpionmossa, späd skorpionmossa, vattenklöver (36%), pors, dystarr, trådstarr, vass, kråkklöver, storsileshår, sjöfräken, kärrsilja, bunkestarr, hirsstarr, näbbstarr och tagelsäv. Gulyxne blommar samtidigt som ekorrbär och linnea. Fruktbärande stänglar hårdnar och står kvar till nästa säsong.
Ekologi
Gulyxne är en flerårig orkidé. Den har en kort upprät jordstam och bildar varje år en näringslagrande rund stamknöl i skydd av de basala bladslidorna. Arten saknar i princip vegetativ förökning. Fruktsättningen är god trots att arten i huvudsak anses vara självbefruktad. Plantor som satt frukt innehåller ofta över 10000 småfrön som kan spridas med vinden. Grobarheten hos fröna har visat sig vara hög (80% i Storbritannien) vilket ofta resulterar i ett stort antal groddplantor på lokalerna. Vid inventeringen har småplantorna alltid dominerat och normalt finns minst dubbelt så många små som blommande. Vid en noggrannare genomräkning av den största lokalen, Bultbomurarna, var andelen blommande plantor bara 5% av totalantalet. Andra undersökningar har visat att dödligheten bland ungplantorna är mycket hög och att de äts av sniglar.
Variation
Arten varierar betydligt i storlek. Blommande exemplar är knappt en decimeter höga på de öppna gungflykärren vid Bultbomurarna men upp till 30 cm höga i vasskanten mot Hobäckstjärnen.
Utbredning
Flera lokaler är mycket individrika. Den rikaste lokalen är Bultbomurarna. Med hjälp av linjetaxering under sju dagar noterades 10500 plantor 1994 men förekomsten är troligen ännu större. Landets nordligaste lokal är Håmansmaren norr om Gävle. Gulyxne har rika förekomster även i Uppland men har försvunnit eller minskat starkt på andra håll i Sverige såväl som i Europa.
Mycket sällsynt (3% och 19 lokaler). Svensk nordgräns.
Mycket sällsynt (3% och 19 lokaler). Svensk nordgräns.
Lokaler
1. Hille, Håmansmaren, SO Utnora, blött rikkärr med gungfly-mattor mot liten tjärn, ett 15-tal stänglar (ofullständig räkning) 1984 (PST), 28–81 ex (6–40 blommande) 1992–95 (H Hultin), 13H7g 6739587 1581523, 75 ex (27 blommande) på 3 platser, säkert ett 100-tal 2005 (PST).
2. Valbo, Kubbo, vid en mindre skogssjö 1861 (RHn i GB och UPS), Kubbo, på den översvämmade stranden av en mindre skogstjärn (Hartman 1863) avser troligen Igelsjön som ligger närmast, Igelsjön 1960 (LEr i UME), 1981 (PST), sjöns V-sida, 13H3g 6718145 1580698, rikkärr med fasta gungflymattor med vass, 243 ex 1983 (BHE & GBA), 274 ex 1992 (BHE & LKI), 144 ex 1994, 131 ex 2002 (BHE & GBA), 30 ex 2011 (BHE).
3. Sävasjön (Almq enl Lindberg 1979), oklart varifrån uppgiften härrör. Almquist 1929 anger på utbredningskartan en prick i landskapet i trakten men troligare är att han avser Igelsjön, 13H3g 6717050 1582350, gungfly och flytande kärröar i stranden, som mest sammanlagt 13 ex på två platser, besökt bla 1983, 1992–95 och 2001 (PST, BNO & J Lundin).
4. Gustavsmurarna (G Eriksson enl Lindberg 1979), på flera plats-er N om kraftledningen, rikast 100 m NO ledningen, 13H4g 6722245 1584449, här öppet och översilat extremrikkärr med axagmattor, 151 ex (ca 20% blommande) 1983 (PST), 0 ex!? 1990, småplantor ev ej synliga vid besöket 30/6 (PST), 82 ex (36 blommande) 1992 (BIJ & GUJ), 75 ex (19 blommande) 1993 (BIJ), 89 ex (21 blommande) 1994 (BIJ & GUJ), 185 ex (49 blommande) 1999 (BIJ & GUJ), 142 ex (27 blommande) 2002 (BIJ & GUJ), övriga förekomster med färre individer årligen under samma period.
5. Matyxsjön 1949 (CA Torén i UME), 1950 (B Hylmö i S), 1952 (P Olrog & A Wennerberg i GB), 1961 (E Evers i LD, UME och GB), 1966 (Rune 1967a), 1976 (Björkbäck 1976), 13H4g 6723450 1583850, öppet extremrikkärr med fasta gungflymattor och hög vass, 166 ex (hela myren ej genomsökt) 1983 (BHE), 452 ex (hela myren genomsökt) 1992 (LKI, BHE & PST), 402 ex 1994 (L Landenmark).
6. Bultbomurarna (Lindberg 1979), 13H4g 6724236 1583084, öppet extremrikkärr med vattenklöver, pors och trådstarr på mjukmattor av mossa, 10–100 ex i NO-kanten 1983 (A Nordin), 100–1000 ex S om vägen 1984 (H Hultin), 4503 ex (hela myren genomsökt) 1992 (BNO), 10483 ex (myren mycket noggrant genomsökt under 7 dagar 1994 (BNO, BHE, GBA mfl), även senare men ej systematiskt räknad.
7. Hobäckstjärnen, 13H4g 6722716 1582131 och 6722684 1582049, gungflystrand med tät vass precis i vattenbrynet, 1984 (PST), 163 ex 1992 (PST), 105 ex 1995 (BNO & M Dahlbom), 86 ex 2002 (BIJ & BHE), 9 ex 2011 (PST).
8. 400 m O om Grinduga, 13H5g 6725199 1581975, öppet extremrikkärr med grunda höljor, 32 ex 1983, sent besök (PST), 113 ex 1992 (K Wallin), 359 ex 1995 (BNO), 115 ex 1999 (BNO), 89 ex 2001 (B Bergsman), enstaka ex över större yta åren 2003–06 (B Bergsman), 106 ex varav 33 blommande efter systematisk genomsökning 2011 (BHE, PST, E Hedström mfl).
9. Viälven, sydligaste delen, 13H4g 6723050 1582450, vid strandkant av igenväxande vik, gungfly och starrmatta, 14 ex 1995 (BNO), 13H4g 6723236 1582407, blött plant gungflykärr, mycket rik lokal, 1000-tals plantor 2001 (PST), flera hundra, kanske 1000 ex 2011 (PST).
10. Viälven NO, under kraftlinje, 13H4g 6723450 1582850, gungflykärr i mossmattor bland gles starr, ett 10-tal ex 2002 (PST).
11. Viälven, V Bultbomurarna, 13H4g 6724252 1582767, blött och plant starrkärr med gungfly, ett fåtal ex 2001 (PST).
12. Trösken, Rovgärde, 13H5g 6726457 1582475, extremrikkärr i övergångszon mellan fastare och blötare mark, 14 ex 1985 (PST), 37 ex 1992 och 23 ex 1994 (BNO), 133 ex 1999, 15–159 ex åren 1999–2006 (B Bergsman).
13. Luntamuren = kärr 500 m ONO Bultbomuren 1976 (Björkbäck 1976), 13H4g 6724470 1583448, öppet rikkärr med mjukmatta, gungfly och gölar, 1 ex 1983 (A Nordin), 27 ex 1992, 67 ex 1994 och 42 ex 1999 (BNO), 3 ex 2008 (B Bergsman).
14. Trösken, myrar V om Viälvsbron, 13H4g 6724750 1582450 och 6724650 1582450, blött extremrikkärr med trådstarr, 109 ex 1996 (GBA & BHE), 13 ex 2001, ströfynd (PST & BHE), 155 ex varav 57 blomskott i sydöstra myrdelen 2011 (PST & A-C Jäderström).
15. Trösken, Viälvsbron, 13H4g 6724576 1582685, fuktig strand precis i vattenbrynet, 36 ex 1998 (BNO), 5 ex 2001, 1 ex 2004 (BHE), 4 ex 2011 (PST & BHE), 0 ex 2012 (PST).
16. Trösken, Flokarna, 13H5g 6725483 1582115, blött starrkärr, något 20-tal ex 2001 (PST).
17. Trösken, Djupan, 13H5g 6725469 1582562, på småöar med gungfly i sjö med grunt vatten, igenväxande, 16 ex 2001 (BHE & BIJ).
18. Furuvik SV, Digervreten, 13H5g 6726192 1582215, extremrikkärr 1985 (Ståhl 1985), mellan 3–82 ex åren 2001–08 (B Bergsman).
19. Orarna, tjärnen NV Klövbjörn, 13H6g 6730350 1583050, plant rikkärr delvis i tät vass, 45 ex 1984 (PST & GNI), 211 ex 1992 (AMD), 606 ex på två plats
2. Valbo, Kubbo, vid en mindre skogssjö 1861 (RHn i GB och UPS), Kubbo, på den översvämmade stranden av en mindre skogstjärn (Hartman 1863) avser troligen Igelsjön som ligger närmast, Igelsjön 1960 (LEr i UME), 1981 (PST), sjöns V-sida, 13H3g 6718145 1580698, rikkärr med fasta gungflymattor med vass, 243 ex 1983 (BHE & GBA), 274 ex 1992 (BHE & LKI), 144 ex 1994, 131 ex 2002 (BHE & GBA), 30 ex 2011 (BHE).
3. Sävasjön (Almq enl Lindberg 1979), oklart varifrån uppgiften härrör. Almquist 1929 anger på utbredningskartan en prick i landskapet i trakten men troligare är att han avser Igelsjön, 13H3g 6717050 1582350, gungfly och flytande kärröar i stranden, som mest sammanlagt 13 ex på två platser, besökt bla 1983, 1992–95 och 2001 (PST, BNO & J Lundin).
4. Gustavsmurarna (G Eriksson enl Lindberg 1979), på flera plats-er N om kraftledningen, rikast 100 m NO ledningen, 13H4g 6722245 1584449, här öppet och översilat extremrikkärr med axagmattor, 151 ex (ca 20% blommande) 1983 (PST), 0 ex!? 1990, småplantor ev ej synliga vid besöket 30/6 (PST), 82 ex (36 blommande) 1992 (BIJ & GUJ), 75 ex (19 blommande) 1993 (BIJ), 89 ex (21 blommande) 1994 (BIJ & GUJ), 185 ex (49 blommande) 1999 (BIJ & GUJ), 142 ex (27 blommande) 2002 (BIJ & GUJ), övriga förekomster med färre individer årligen under samma period.
5. Matyxsjön 1949 (CA Torén i UME), 1950 (B Hylmö i S), 1952 (P Olrog & A Wennerberg i GB), 1961 (E Evers i LD, UME och GB), 1966 (Rune 1967a), 1976 (Björkbäck 1976), 13H4g 6723450 1583850, öppet extremrikkärr med fasta gungflymattor och hög vass, 166 ex (hela myren ej genomsökt) 1983 (BHE), 452 ex (hela myren genomsökt) 1992 (LKI, BHE & PST), 402 ex 1994 (L Landenmark).
6. Bultbomurarna (Lindberg 1979), 13H4g 6724236 1583084, öppet extremrikkärr med vattenklöver, pors och trådstarr på mjukmattor av mossa, 10–100 ex i NO-kanten 1983 (A Nordin), 100–1000 ex S om vägen 1984 (H Hultin), 4503 ex (hela myren genomsökt) 1992 (BNO), 10483 ex (myren mycket noggrant genomsökt under 7 dagar 1994 (BNO, BHE, GBA mfl), även senare men ej systematiskt räknad.
7. Hobäckstjärnen, 13H4g 6722716 1582131 och 6722684 1582049, gungflystrand med tät vass precis i vattenbrynet, 1984 (PST), 163 ex 1992 (PST), 105 ex 1995 (BNO & M Dahlbom), 86 ex 2002 (BIJ & BHE), 9 ex 2011 (PST).
8. 400 m O om Grinduga, 13H5g 6725199 1581975, öppet extremrikkärr med grunda höljor, 32 ex 1983, sent besök (PST), 113 ex 1992 (K Wallin), 359 ex 1995 (BNO), 115 ex 1999 (BNO), 89 ex 2001 (B Bergsman), enstaka ex över större yta åren 2003–06 (B Bergsman), 106 ex varav 33 blommande efter systematisk genomsökning 2011 (BHE, PST, E Hedström mfl).
9. Viälven, sydligaste delen, 13H4g 6723050 1582450, vid strandkant av igenväxande vik, gungfly och starrmatta, 14 ex 1995 (BNO), 13H4g 6723236 1582407, blött plant gungflykärr, mycket rik lokal, 1000-tals plantor 2001 (PST), flera hundra, kanske 1000 ex 2011 (PST).
10. Viälven NO, under kraftlinje, 13H4g 6723450 1582850, gungflykärr i mossmattor bland gles starr, ett 10-tal ex 2002 (PST).
11. Viälven, V Bultbomurarna, 13H4g 6724252 1582767, blött och plant starrkärr med gungfly, ett fåtal ex 2001 (PST).
12. Trösken, Rovgärde, 13H5g 6726457 1582475, extremrikkärr i övergångszon mellan fastare och blötare mark, 14 ex 1985 (PST), 37 ex 1992 och 23 ex 1994 (BNO), 133 ex 1999, 15–159 ex åren 1999–2006 (B Bergsman).
13. Luntamuren = kärr 500 m ONO Bultbomuren 1976 (Björkbäck 1976), 13H4g 6724470 1583448, öppet rikkärr med mjukmatta, gungfly och gölar, 1 ex 1983 (A Nordin), 27 ex 1992, 67 ex 1994 och 42 ex 1999 (BNO), 3 ex 2008 (B Bergsman).
14. Trösken, myrar V om Viälvsbron, 13H4g 6724750 1582450 och 6724650 1582450, blött extremrikkärr med trådstarr, 109 ex 1996 (GBA & BHE), 13 ex 2001, ströfynd (PST & BHE), 155 ex varav 57 blomskott i sydöstra myrdelen 2011 (PST & A-C Jäderström).
15. Trösken, Viälvsbron, 13H4g 6724576 1582685, fuktig strand precis i vattenbrynet, 36 ex 1998 (BNO), 5 ex 2001, 1 ex 2004 (BHE), 4 ex 2011 (PST & BHE), 0 ex 2012 (PST).
16. Trösken, Flokarna, 13H5g 6725483 1582115, blött starrkärr, något 20-tal ex 2001 (PST).
17. Trösken, Djupan, 13H5g 6725469 1582562, på småöar med gungfly i sjö med grunt vatten, igenväxande, 16 ex 2001 (BHE & BIJ).
18. Furuvik SV, Digervreten, 13H5g 6726192 1582215, extremrikkärr 1985 (Ståhl 1985), mellan 3–82 ex åren 2001–08 (B Bergsman).
19. Orarna, tjärnen NV Klövbjörn, 13H6g 6730350 1583050, plant rikkärr delvis i tät vass, 45 ex 1984 (PST & GNI), 211 ex 1992 (AMD), 606 ex på två plats
