spjutskråp
Petasites spurius
Mer information om arten

Spjutskråp är en sent inkommen växt som först påträffades 1911. Kollekten är etiketterad Utvalnäs men möjligen avser det ändå den nu kända lokalen vid Storsand på Norrlandet. Här fanns växten i alla fall på plats 1947. Lokalen tycks senare ha fallit i glömska. Sannolikt har växten kommit in med barlastsand som lossats till havs utanför hamnen i Gävle. Spjutskråpet bör i så fall varit etablerat på platsen åtminstone sedan 1800-talet. Arten är ursprunglig vid havsstränder och flodstränder i delar av Östeuropa och västra Asien. Även i Skåne, där växten är rätt vanlig efter vissa kuststräckor, anses den ursprunglig. Enstaka inkomna förekomster finns på Öland och Gotland.

Spjutskråpet blommar i början av vitsippstid samtidigt med svalört, vårlök och åkerfräken.

Stångfibblor, Pilosella, är ett kritiskt släkte med ett stort antal former. Inom gruppen finns former som i varierande grad förökar sig både sexuellt och könlöst. Det finns också stångfibblor med enbart sexuell förökning eller enbart könlös förökning. Hybridisering är ett vanligt fenomen. Släktet har under inventeringen behandlats mycket översiktligt.

Ekologi

Spjutskråp är flerårig och bildar bestånd med kraftiga underjordiska utlöpare. Växten är en sandspecialist som växer öppet i sandiga havsvikar.

Utbredning

Mycket sällsynt (2 lokaler i 2 rutor).

Lokaler

1. Gävle, Granvik, sandig havsstrand, Konsumbadet [Storsand] 1947 (E Henricson i S), Storsand, norra delen av badviken, 13H6f 6734098 1579565, sandstrand, mest i ren sand men även i fuktiga partier med älggräs, björksly och havtorn, > 100 plantor, senare något varierande beroende på kommunens vegetationsbekämpning, återupptäckt 1991 av Anna Wedin, 1992 (GNI), 2004 (BHE & GOD), i båda ändar av badplatsen > 100 blad 2013 (PST).
2. Hille, Gävle, Sätra, Primulavägen, 13H6e 6732963 1570721, avläggsplats för jord och grus, på kulle med tippmassor från Brädviken 2009 (A-K Jäderström, BHE & GOD).
Äldre uppgifter
Gävle, Utvalnäs 1911 (G Hedlund i S). Växten ingår också i förteckningen över »tillfälliga kulturflyktingar som kunnat hålla sig längre tid« hos Dahlstedt (1916). Av allt att döma är observationen gjord i Gävle.