revlummer
Lycopodium annotinum
Revlummer är en ursprunglig växt knuten till skogslandskapet. Den är den vanligaste lummerarten i landskapet och troligen lika vanlig idag som under 1800-talet. Ett vanligt dialektalt namn i landskapet är »klippris« som härstammar från seden att strö klippt lummer på golvet vid högtider.
De dominerande följeväxterna är alla banala barrskogsarter som blåbär (43%), lingon, gran, rönn, tall, ekorrbär och skogsstjärna. Arter som indikerar rikare mark, t.ex. blåsippa, ask och kärrfibbla, slår sällan följe med revlummer (< 3%).
Ekologi
Revlummern är sporspridd men förökar sig vegetativt med långa krypande revor. Arten växer nästan uteslutande på näringsfattig sur mark. Den förekommer aldrig i kväverika miljöer och verkar undvika kalkpåverkad mark. Revlummer är i första hand en barrskogsväxt som lika gärna växer i unga som gamla skogar och både torrt och fuktigt. Den växer hellre bland skogsmossor än bland örter och skogstypen är oftast frisk till fuktig lingon- eller blåbärsristyp. Typiska miljöer, där den ofta är riklig, är dikade skogar, fastmarkskanter mot myr och mossiga barrskogar vid bäckar och åar. Arten växer även i skogsklädda kärr. Revlummern gynnas av skogsdikning men är i övrigt närmast kulturskyende och saknas i urbana miljöer.
Utbredning
Växten är jämnt spridd över landskapet och finns även i skärgården.
Mycket vanlig (97% och 523 noterade lokaler).
Mycket vanlig (97% och 523 noterade lokaler).