rödlånke
Lythrum portula
Mer information om arten

Det är svårt att veta om rödlånke är ursprunglig eller om den kommit in med jordbruket. Arten kan kanske ha varit naturlig på periodvis blottlagda stränder vid Dalälven. Den är nu nästan helt knuten till odlingslandskapet. De tidigaste uppgifterna om arten är från Tolvforsbäcken i Gävle och från »sumpigt ställe« mellan Mårdäng och Oppala (»Groplorten«) i Hille 1824. Båda fynden är gjorda av Claes Östling. I Gävletraktens växter beskrivs rödlånken som sällsynt. Sammanlagt finns 19 gamla lokaler. Det är uppenbart att rödlånken minskat starkt. Detta beror främst på att strandbetet försvunnit och att sanka åkrar dränerats genom täckdikning eller fått växa igen.

Rödlånken är ljuskrävande och mycket konkurrenskänslig. Den växer helst på naken lerig jord vid näringsrika sjöar och större vattendrag. Rödlånken gynnas av bete och kreaturstramp. Den är en av komponenterna i ävjebroddsvegetationen som utvecklas på näringsrika flacka stränder med stora ytor blottade bottnar. Andra arter i denna vegetation är fyrling, smålånke, nålsäv och slamkrypor.

De vanligaste följearterna är annars vägtåg, pilört, kärrkavle, revsmörblomma och sumpnoppa. Mindre mängder rödlånke kan också förekomma i andra strandnära miljöer som diken, lerpölar och dammar.

Ekologi

Rödlånke är en liten ettårig växt med krypande rotslående skott. Den kan växa både under och ovan vattenytan men plantor i vatten har sämre fruktsättning. Den är ofta självpollinerad. Frön av rödlånke gror enbart i ljus och frön i marken kan vila åtskilliga år. Detta förklarar varför den vissa år dyker upp i massförekomster på översvämmade åkrar.

Utbredning

Mycket sällsynt (4% och 11 lokaler). Minskande.

Lokaler

1. Österfärnebo, V om Laggarbo, 12H6a 6683741 1553837, åker i träda, lerig åkerjord, i lågvuxet hörn av åkern, rikligt inom minst 10 × 10 m 2004 (PST).
2. Ista, Stavnäs, Färnebofjärdens NP, 12H6a 6682934 1554863, älvstrand vid båtplats på nött naken jord omgiven av bunkestarr och sävvassar 2004 (PST & BHE).
3. 600 m S Stärte, 12G7j 6687364 1549719, kornåker med felslagen skörd och stående vatten i en sänka i åkerns mitt med 1–4 dm djupt vatten, lerjord, 12 bestånd på ca 3 × 3 dm vardera 2002 (PST & BHE).
4. Tyttbo, Tjuvholmen (på gränsen mellan Dlr och Vstm), 12G5j 6675485 549955, blottad botten i starrkant, 1 ex 2013 (PST).
5. Hedesunda, Ålbo, Mattjas, Rönnäslöten, 12H8d 6691750 1565550, dike i betesmark (får), stående vatten från Dalälvsfjärd 1997 (PST).
6. Ön, vid hembygdsgården, 12H8d 6694550 1567450, åker i träda, i översvämmad lerig svacka, riklig på 10 m2 1996 (PST).
7. Lågbo, 13H0f 6702650 1577650, betad strandäng vid Dalälven, upptrampade lerstränder, vid vattenlinjen, längs en 150 m lång strandzon, 100-tals 1984 och senare, mer sparsamt 2011 (PST).
8. Kågbo, stranden nedanför Jon-Pers, 13H0f 6703201 1577988, älvstrand, gyttjestrand utan högre vegetation, bitvis ren ävja mellan block och sten, båtplats 1983 (PST), lokalen senare förstörd, men > 100 ex i ny betesfålla 2013 (PST & BHE).
9. Ovansjö, Säljansö, 13H3a 6719528 1552529, lerig åker 1986 (LKI i eget herb).
10. Järbo, Järbo, 625 m OSO Ytterbyns hembygdsgård, 13G6i 6730750 1544750, vattenfyllda hjulspår i körväg mellan åker och skogsdunge på lera, två förekomster i körspåret, 50 ex på en yta av 6 × 1 m och 1000-tals ex på en yta av 10 × 2 m 1998 (MBE).
11. Jädraåns dalgång, 300 m SV Jons gård, 13G6j 6730550 1545250, åker i träda med lågvuxen vegetation, delvis under vatten 1998 (MBE).
Äldre uppgifter
Gamla uppgifter finns bla från Södra färjestället, Kågbosjön, Rämsön och Östveda i Hedesunda, Järvsta (berg mellan gamla Järvsta och landsvägen) och Hemlingby i Valbo, Oppala, Oslättfors och Åbygge-by i Hille samt från Vittersjö, Romsen och Sunnanåsbo i Ockelbo.