knagglestarr
Carex flava
Knagglestarr är en ursprunglig art med stor spridning i skogslandskapet. Den betecknas som allmän även i äldre botaniska arbeten från landskapet.
Knagglestarren är lättspridd och etablerar sig snabbt på fuktig torv eller sand på omrörd mark, t.ex. i gropar och hjulspår på hyggen, längs diken och skogsvägar. Arten förekommer också på betade eller slåtterhävda-de fuktiga gräsmarker och längs diken i odlingslandskapet. Knagglestarr är vanlig längs kusten och på öarna men förekommer inte på havsstränder.
Vanliga följeväxter är blodrot (34%), älggräs, kärrviol, glasbjörk, stjärnstarr, hirsstarr, ängsvädd och blåtåtel. Knagglestarr blommar och sätter frukt senare än de flesta starrarter.
Knagglestarren är lättspridd och etablerar sig snabbt på fuktig torv eller sand på omrörd mark, t.ex. i gropar och hjulspår på hyggen, längs diken och skogsvägar. Arten förekommer också på betade eller slåtterhävda-de fuktiga gräsmarker och längs diken i odlingslandskapet. Knagglestarr är vanlig längs kusten och på öarna men förekommer inte på havsstränder.
Vanliga följeväxter är blodrot (34%), älggräs, kärrviol, glasbjörk, stjärnstarr, hirsstarr, ängsvädd och blåtåtel. Knagglestarr blommar och sätter frukt senare än de flesta starrarter.
Ekologi
Knagglestarr uppträder i många olika bio-toper med tonvikt på stränder, våtmarker och fuktig skogsmark. Arten är något kalkgynnad och undviker de suraste miljöerna men förekommer även i mycket kalkfattiga trakter. Den är också ganska ljuskrävande och undviker slutna skogar. Knagglestarr finns i alla rika eller medelrika kärr men tyr sig i första hand till fastmattorna i kärr-ens kantzoner. Arten är också typisk för små sluttningskärr, sipperstråk, källflöden och andra örtrika öppningar i skogen. Knagglestarren är en vanlig strandväxt längs rinnande vatten. Den tycks ha en osviklig förmåga att hitta lämpliga växtbetingelser på allehanda underlag – på grusiga, steniga forsstränder såväl som på block- och klippstränder.
Utbredning
Mycket vanlig (98% och 859 notera-de lokaler).
Lokaler
Hybrider
Hybriden med ärtstarr, C flava × oederi, är troligen inte ovanlig där arterna möts. Den är inte så ofta registrerad under inventeringen men flera äldre fynd finns. Hybriden med ängsstarr, C flava × hostiana, har påträffats vid två tillfällen under inventeringen. Flera äldre fynd finns också. Även hybriden med näbbstarr, C flava × lepidocarpa, har hittats i landskapet. Belägg finns här från Igelsjön (JA Nannfeldt i S, !A Palmgren) och från kärr vid Kubboån (H Smith i S, !A Palmgren).
Hybriden med ärtstarr, C flava × oederi, är troligen inte ovanlig där arterna möts. Den är inte så ofta registrerad under inventeringen men flera äldre fynd finns. Hybriden med ängsstarr, C flava × hostiana, har påträffats vid två tillfällen under inventeringen. Flera äldre fynd finns också. Även hybriden med näbbstarr, C flava × lepidocarpa, har hittats i landskapet. Belägg finns här från Igelsjön (JA Nannfeldt i S, !A Palmgren) och från kärr vid Kubboån (H Smith i S, !A Palmgren).
