Hampflockel är en flerårig högört med en grov krypande jordstam. Den bildar frukter med hår-pensel som kan spridas med vinden. Arten växer på fuktig eller våt tämligen näringsrik och tidvis översvämmad mark, vanligtvis på lera eller svämsediment. Den växer så gott som alltid vid stränder av rinnande vatten och ofta på blockrevlar och småöar ute i strömmarna. Den har stora ekologiska likheter med safsa och egendomligt likartad utbredning. Till skillnad från safsan växer hampflockeln också på de frodiga fuktängarna i strandplanen. Den förekommer också i gles svämskog av björk eller ask. En enda liten förekomst har också hittats vid kusten på en utsötad strandäng i Inre fjärden. I Uppland söder om Dalälven förekommer arten annars ganska allmänt på havsstränder. Att den saknas längs Gästrikekusten beror troligen på att klimatet här är något kyligare.

Hampflockel har sin svenska nordgräns på hälsingesidan av Skärjån. Arten har troligen fått sin utbredning under en tidigare klimatfas, sanno-likt när större delen av nuvarande lokaler befann sig vid dåvarande kust, dvs. för 3–5000 år sedan. Mer svårförklarligt är varför arten inte finns längs Dal-älvens huvudfåra längre söderut.
Sällsynt (11% och 84 noterade lokaler).

Äldre uppgifter
Följande gamla lokaler har inte återfunnits under inventeringen: Hille, bäck till Säljemarssjön 1931 (SAh i S och UPS); Hamrånge, Sörsundet (Arnell 1924b); Ockelbo, Åmot, strand vid sammanflödet Bresiljan-Testeboån (Dahlstedt 1916). Den sistnämnda uppgiften är högst tvivelaktig och redovisas inte på kartan.