hårslinga
Myriophyllum alterniflorum
Hårslinga är en ursprunglig vattenväxt. Fossilfynd i torvmossar i landskapet visar att den har varit bofast i landskapet i åtskilliga tusen år. Den angavs förekomma flerstädes i Gävletrakten på 1800-talet. Gamla fynd finns också från spridda delar av landskapet. Arten är troligen ungefär lika vanlig idag som under 1800-talet.
De vanligaste följeväxterna är gul näckros (27%), sjöfräken, svalting, gräsnate, vit näckros och löktåg.
De vanligaste följeväxterna är gul näckros (27%), sjöfräken, svalting, gräsnate, vit näckros och löktåg.
Ekologi
Hårslingan är en flerårig art med övervintrande grenig jordstam. Den sprids med frön och med lösbrutna skottdelar. Arten växer i sjöar, vattendrag och i brackvatten. Den är vanligast i näringsfattiga eller gans-ka näringsfattiga vatten men saknas i de allra fattigaste skogstjärnarna och i starkt förorenade vikar. Flest lokaler finns troligen i rinnande vatten – mest större vattendrag med grunt strömmande vatten. Även i sjöar och i havet har arten en viss dragning åt strömpartier i sund, in- och utlopp. Hårslingan är vanli-gast på hårdbottnar av sand, grus och sten men finns också på mjukbottnar. I brackvatten är den ganska ovanlig och bara två förekomster har noterats.
Utbredning
Vanlig (55% och 240 noterade lokaler).
Lokaler
lokaler (i brackvatten)
1. Hille, sund mellan Enmaren och Nygrund, 13H9g 6746550 1581450, hårdbotten, 1,5 m djupt, klart och strömt 1994 (S-B Alexandersson, !S Ericsson).
2. Eskörönningen, viken mot Finnskärsharen, 13H8g 6744250 1581050, öppen vik mot norr, sten-grusbotten, vid snorkling ca 2 m djupt 1997 (PST).
1. Hille, sund mellan Enmaren och Nygrund, 13H9g 6746550 1581450, hårdbotten, 1,5 m djupt, klart och strömt 1994 (S-B Alexandersson, !S Ericsson).
2. Eskörönningen, viken mot Finnskärsharen, 13H8g 6744250 1581050, öppen vik mot norr, sten-grusbotten, vid snorkling ca 2 m djupt 1997 (PST).
