saltnarv
Spergularia marina
Saltnarv är en ursprunglig art knuten till havsstränder. Den har alltid varit sällsynt men ändå minskat betänkligt. Arten har i varje fall försvunnit från de tidigare rika förekomsterna kring de långgrunda så kallade sältorna som omgav Inre fjärden.
Den vanligaste följeväxten är strandkrypa (44%), följd av gulkämpar, dvärgsäv och krypven.
Den vanligaste följeväxten är strandkrypa (44%), följd av gulkämpar, dvärgsäv och krypven.
Ekologi
Saltnarven är ettårig och vårgroende. Den är konkurrenssvag och växer främst på långgrunda sedimentstränder vid havet. Den växer nederst på stranden i gyttja, sand eller grus. Arten varierar betydligt mellan olika år och gynnas av långvarigt sommarlågvatten. Den växer även på flacka hällar i anslutning till grunda sedimentvikar. Ökad näringsbelastning och igenväxning med vass är det största hotet mot arten.
Utbredning
Mycket sällsynt (2% och 5 lokaler). Minskande.
Lokaler
1. Valbo, Orarna, Kalkstensviken 1976 (Ericson & Lundin 1976a), 13H5g 6729450 1582370, havsstrand, blottade släta sten- och grusbottnar på extremt flack strand, i saltytor 1984, riklig troligen > 1000 ex 2002 (PST).
2. Orarna, Klövstenarna, 13H6g 6730435 1583470, blottad stenig-sandig botten i bred strandäng, i saltyta, 10–100 ex 2002 (PST), samt häll mot Klövstenarna, 6730111 1583417, flack häll som skjuter ut i vattnet, delvis med gyttjeöverdrag vid foten av hällen, upp mot 100 ex 2003 (PST).
3. Orarna, Norrskvalpet, 13H6g 6730214 1583589, småstenig revel, blottad i lågvattnet, utanför strandkrypabältet, flera hundra ex 2002 (PST).
4. Hille, Trödje, Silverbäckarnas utlopp, 13H9f 6746451 1578704, finsedimentstrand med naken finsand (mo-mjäla) vid sandig udde i botten av fjärd, längs södra stranden av udden, rikligt, troligen över 1000 ex, delvis mattor 1999–2002 (PST).
5. Enmaren, halvön i södra viken, 13H9g 6746013 1581038, på blottad finsedimentbotten just utanför strandängens grässvål och på blottad stenig botten med gles blåsäv, säkert över 100 ex 2002 (PST), samt innanför södra viken, 13H9g 6746209 1581018, låg häll i vattenbrynet, troligen ej över 100 ex 1997–98 (PST).
Äldre uppgifter
Äldre uppgifter finns från Gävle hamn, norra och södra Näringarna, Långraten samt Harkskär i Gävle, Hillevik, Iggön och Edskörönningen i Hille, Sikvik i Valbo samt Kusön i Hamrånge. Arten förekom även som gatuväxt i Gävle på 1800-talet. En bekräftelse på detta är bland annat ett belägg från Norra Kungsgatan i Gävle 1863 (H Thedenius i S). Uppgiften om havsnarv, S media, på stadens gator i Gävletraktens växter 1863 avser kanske egentligen denna art.
2. Orarna, Klövstenarna, 13H6g 6730435 1583470, blottad stenig-sandig botten i bred strandäng, i saltyta, 10–100 ex 2002 (PST), samt häll mot Klövstenarna, 6730111 1583417, flack häll som skjuter ut i vattnet, delvis med gyttjeöverdrag vid foten av hällen, upp mot 100 ex 2003 (PST).
3. Orarna, Norrskvalpet, 13H6g 6730214 1583589, småstenig revel, blottad i lågvattnet, utanför strandkrypabältet, flera hundra ex 2002 (PST).
4. Hille, Trödje, Silverbäckarnas utlopp, 13H9f 6746451 1578704, finsedimentstrand med naken finsand (mo-mjäla) vid sandig udde i botten av fjärd, längs södra stranden av udden, rikligt, troligen över 1000 ex, delvis mattor 1999–2002 (PST).
5. Enmaren, halvön i södra viken, 13H9g 6746013 1581038, på blottad finsedimentbotten just utanför strandängens grässvål och på blottad stenig botten med gles blåsäv, säkert över 100 ex 2002 (PST), samt innanför södra viken, 13H9g 6746209 1581018, låg häll i vattenbrynet, troligen ej över 100 ex 1997–98 (PST).
Äldre uppgifter
Äldre uppgifter finns från Gävle hamn, norra och södra Näringarna, Långraten samt Harkskär i Gävle, Hillevik, Iggön och Edskörönningen i Hille, Sikvik i Valbo samt Kusön i Hamrånge. Arten förekom även som gatuväxt i Gävle på 1800-talet. En bekräftelse på detta är bland annat ett belägg från Norra Kungsgatan i Gävle 1863 (H Thedenius i S). Uppgiften om havsnarv, S media, på stadens gator i Gävletraktens växter 1863 avser kanske egentligen denna art.
