blåsäv
Schoenoplectus tabernaemontani
Mer information om arten
Blåsäv är ursprunglig. Arten angavs förekomma flerstädes på havsstränder i Gävletrakten 1848.
Den vanligaste följeväxten är vass som ofta konkurrerar ut blåsäven i utsötade havsvikar. Även strandmynta, strandaster, agnsäv, hästsvans, hårsärv och havssälting är vanliga följeslagare.

Ekologi

Blåsäv är en flerårig vattenväxt i huvudsak knuten till brackvatten. Den förökas vegetativt med krypande jordstammar och bildar artrena bälten på grunt vatten i havsvikar. Växten tål ingen exponering och det är främst på sedimentbottnarna av gyttja och lera i de inre vikarna som arten kan breda ut sig. Blåsäven växer också i hällkar och gölar på stranden och ibland även i sötvattens-tjärnar innanför havsstranden. Arten är i regel rotad en bit under medelvattenlinjen men många isolerade förekomster finns också på myrlänta strandängar ovan nuvarande normalvattenstånd.

Utbredning

Vanlig längs kusten (95% av kust-rutorna och 73 noterade lokaler).
karta