Hårsärv är ursprunglig. Den anges först som sällsynt i Gävletraktens växter 1848 och senare som flerstädes. Troligen var den vanlig redan på 1800-talet men underskattad eftersom man då mest besökte området kring Inre och Yttre fjärden i Gävle. Varieteten skaftsärv, var. pedicellata, var också tidigt känd.
Hårsärv är vid sidan av borstnate kustvattnens vanligaste kärlväxt. Den växer främst på grunt vatten i något skyddade lägen och kan lokalt bli mycket talrik och dominerande. Arten växer i fullt bräckt vatten och saknas eller är ovanlig i vikar med sötvattenutflöden. Den är kanske vanligast på halvmeterdjupt vatten i vikar med mjukbottnar av gyttja, lera eller andra finkorniga sediment men förekommer också djupare i mer exponerade vikar. Vid lågvatten kan den ibland blottas bland strandstenarna.

Vanliga följeväxter är borstnate, spädnate, vitstjälksmöja och knoppslinga.