Kärrviol är en ursprunglig växt. Den anges som allmän i botaniska referenser från 1800-talet och har knappast förändrat sin förekomst sedan dess.
Myrar är ytterligare en viktig miljö för arten. Kärrviolen är vanlig både i öppna och glest skogbeväxta fattigkärr. Den kan finnas långt ut på myrvidden och växer även på gungfly i kanten av skogstjärnar. Kärrviolen växer däremot inte i mossar och bara vid ett tillfälle har den noterats i extremrikkärr. I kulturlandskapet växer kärrviolen gärna i betade strandängar eller på annan fuktig ängsmark. Åkrar och ängar som lämnas oskötta invaderas ofta av kärrviol. Ett mycket stort antal förekomster har också noterats i diken och fuktiga vägkanter.
De vanligaste följeväxterna är älggräs, blodrot och glasbjörk. I myrar är även kråkklöver, vattenklöver och tranbär vanligt sällskap. I skogen tillkommer istället gran, ekorrbär, skogsfräken, hultbräken och vitsippa. Kärrviolen blommar samtidigt med vitsippa och andra violer.
Ekologi
Kärrviolen är flerårig. Den sprids med frön men lokalt mest med långa underjordiska utlöpare som kan resultera i täta bladmattor. Den är mycket anspråkslös och konkurrenskraftig på näringsfattig mark med låga pH-värden och får närmast betraktas som kalkskyende. Den är i vart fall vanligast i näringsfattiga trakter och ovanlig i rena kalk-trakter. Kärrviolen trivs både på öppen, fuktig eller blöt mark och i sluten skog. Ungefär en tredjedel av lokalerna är skogsklädda. Arten finns i nästan all våt eller fuktig, näringsfattig skog oavsett trädslag. Den växer gärna bland vitmossa och ofta i stor mängd i gles björkskog. En annan mycket vanlig biotop är stränder. Arten är tålig mot översvämningar. Särskilt vanlig är kärrviolen vid lugnflytande skogsåar och bäckar. Den bildar ofta sammanhängande bestånd på skogsklädda strandplatåer där underlaget utgörs av torv, sand eller annat finkornigt material. Den förekommer i liknande miljöer vid sjöstränder men vid havet bara i utsötade vikar.
Utbredning
Mycket vanlig (99% och 1641 noterade lokaler).
Lokaler
Hybrider
Kärrviol liknar mossviolen och hybrider är troligen vanliga. En del fynd som noterats som kärrviol är troligen sådana hybrider.
