gråvide
Salix cinerea
Mer information om arten

Gråvide är ursprunglig i landskapet. Arten beskrivs som allmän eller tämligen allmän i tidigare botaniska skrifter. Den har sannolikt ökat betydligt efter upphörd hävd av stränder och fuktängar.

Arten är mycket vanlig längs kusten och på öarna. Den växer här ofta kring utsötade isolerade gölar och i små sumppartier i skogen, men även ganska torrt på klappergrus eller hällar ovanför den egentliga stranden. I skogsbygden i nordvästra Gästrikland är gråvidet inte alls lika vanligt och växer nästan enbart vid rinnande vatten.

De vanligaste följeslagarna till gråvide är älggräs, kråkklöver, grenrör, glasbjörk, strandlysing, klibbal och topplösa.

Ekologi

Gråvide är ett storvuxet relativt närings- och ljuskrävande vide. Arten växer på fuktig eller våt mark, och gärna på lerig sedimentjord. Den är mycket översvämningstålig. Huvudbiotopen är näringsrika stränder och våtmarker vid sjöar och större vattendrag. Gråvidet trivs utmärkt i anslutning till de odlade slättbygderna och bildar här högvuxna videsnår längs stränderna. Förbuskningen vid näringsrika vatten har till stor del förorsakats av gråvide. Buskarna tillväxer radiärt med rotslående grenar och etablerar karaktäristiska runda fristående buskage under igenväxningen. I vissa lägen kan sumpskogar av gråvide, klibbal och andra lövträd utvecklas. Arten växer också i allehanda fuktiga småbiotoper i kulturlandskapet och gärna längs diken och runt branddammar eller andra vattensamlingar. Den förekommer även i rikkärr men nästan bara i kärr i kontakt med öppet vatten.

Utbredning

Mycket vanlig (94% och 729 noterade lokaler). Ökande.

Lokaler

Hybrider
Man ser ibland övergångar mot bindvide som kan tolkas som hybrider eller som variationer inom arten. Gråvide och bindvide har troligen i viss utsträckning blandats samman under inventeringen.
Hybriden med svartvide, S cinerea × myrsinifolia, är bla samlad från Kungsberg i Järbo 1927 (Wiger i S) och från Bredmossen i Högbo 1999 (GOD i S, !ThK).

karta