dvärgbjörk
Betula nana
Mer information om arten

Dvärgbjörk är en ursprunglig art knuten till myrar. Den invandrade troligen tämligen omgående efter att isen lämnat landskapet. Arten tillhör de först rapporterade växterna i den botaniska litteraturen. 1732 angav Linné den från Trödje murar i Hille. En lång räcka botanister har passerat i Linnés fotspår och noterat dvärgbjörken vid Trödje murar. »Fredagslöv« är ett dialektalt namn som förekom i Ovansjö, Hille och Årsunda. Även de närbesläktade benämningarna »långfredagsbjörk« (Ovansjö) och »fredagsris« (Järbo och Ockelbo) liksom även »lappris« (Ovansjö) är kända från landskapet.

Typiska följeväxter är rosling (50%), ljung, odon, tuvull, tall, tranbär, hjortron och skvattram.

Ekologi

Dvärgbjörken växer bara på torvmarker i landskapet. Den är ljuskrävande och vill ha öppna eller halvöppna myrar. Den mest typiska miljön är fastmattor i glesa tallmossar eller tallkärr. Arten uppträder dock på de flesta myrtyper och kan ibland växa mycket blött på gungfly eller vid lösbottnar.

Utbredning

Dvärgbjörken är nordlig men enstaka lokaler finns långt söderut i landet. Gränsen för sammanhängande allmän utbredning går genom landskapet.
Vanlig (46% och 240 noterade lokaler).

Lokaler

hybrider
Hybriden med glasbjörk har påträffats vid flera tillfällen under inventeringen och har angivits i äldre litteratur. Den är troligen inte ovanlig. Hybriden med vårtbjörk finns angiven från Bönan (Hylander 1966).
karta