Skogskovall är en ettårig myrspridd växt. Den har samma biologi som ängskovall och ofta finns båda arterna på samma plats. Skogskovallen är dock mer näringskrävande. Den förekommer inte på myrar och inte på mager hedartad skogsmark. Arten trivs bäst i ört- och gräsrika ljusa skogar, gärna med lövinslag och gärna i örtrika stråk i bergssluttningar. Dessutom är den, i likhet med ängskovallen, vanlig på öppen skogsmark, både på hyggen och i kraftledningsgator eller i andra permanenta gläntor. De svenska och vetenskapliga namnen på kovallerna har en viss relevans. Skogskovallen har något högre frekvens på skogsmark än ängskovall. Men skogskovallen förekommer precis som ängskovallen gärna i kulturlandskapets gräsmarker och i körvägar, vägkanter och många igenväxningsmarker.

Skogskovallen är jämnt spridd inom landskapet och har till skillnad mot ängskovall även hittats på kalköarna i Yttre fjärden. På Lövgrund finner man t.ex. mängder av skogskovall men bara enstaka små förekomster av ängskovall (sannolikt inkomna med skogsmaskiner i sen tid).
Mycket vanlig (99% och 1522 noterade lokaler).