Blekstarren växer på öppen, gärna något fuktig och mullrik mark. Arten är indifferent till kalk men föredrar något rikare miljöer och undviker de suraste och magraste markerna, liksom stilla-stående vatten. Blek-starren är särskilt vanlig i naturliga gräsmarker. Den gynnas säkert både av bete och slåtter men är inte särskilt känslig för upphörande hävd och igenväxning. Otali-ga blekstarrlokaler i odlingslandskapet och i den angränsande skogen har tidigare hävdats med bete eller slåtter. Den är också vanlig efter brukningsvägar och skogsvägar. Blekstarren är väl spridd över skogslandskapet och förekommer gärna på öppen skogsmark eller i lövrika eller näringsrika öppna skogar. Oftast finner man dock spår efter tidigare kulturutnyttjande på växtplatserna. Arten förekommer även rätt allmänt längs örtrika forsstränder vid skogsåar och skogsbäckar. Kanske är detta blekstarrens ursprungliga hemvist i skogslandskapet. Arten trivs inte i övergödda marker och har inte påträffats på havsstränder.

Blekstarren är väl spridd över land-skapet men saknas på öarna i Gävlebukten.
Mycket vanlig (99% och 1204 noterade lokaler).