borstnate
Stuckenia pectinata
Mer information om arten

Borstnate är ursprunglig. Den anges som allmän i Gävletraktens växter 1848. Det är möjligt att arten ökat sedan dess på grund av ökade näringshalter i havet.

Borstnaten förekommer hos oss enbart i brackvatten och är kustvattnens vanligaste kärlväxt. Den växer från några decimeters djup ner till 2,5 meter (sällan djupare). Arten är näringskrävande och föroreningsgynnad. Den finns i de flesta av kustens vikar men framför allt på mjukbottnar i vikar under avsnörning, så kallade flador, där sedimentationen av organiskt material är påtaglig. Den bildar här stora bestånd med påväxt av fintrådiga alger. Borstnaten gynnas troligen av grävnings- och muddringsarbeten och finns ofta i mängd i småbåtshamnar. Enstaka bestånd påträffas på hårdbottnar i mer exponerade lägen i sund och grundområden. Arten förekommer också i små gölar och större hällkar på stränderna. Något enstaka fynd har även gjorts i en helt isolerad tjärn med troligen kalkrikt vatten nära havet.

De vanligaste följeväxterna är knoppslinga (32%), trådnate och ålnate.

Ekologi

Borstnaten är flerårig. Den förökas vegetativt med krypande jordstammar vilket ger upphov till snörräta rader av bladskott från bottnarna – ibland sammansydda till täta bestånd. Övervintringen sker mest med knölar på jordstammen men en del stjälkar övervintrar gröna. Borstnaten sätter ofta frukt men spridningen kan också ske med avbrutna växtdelar. Frön och övervintringsknölar är viktiga som föda för sjöfåglar.

Variation

Skott med breda platta blad istället för vanliga borstformade är inte ovanliga och har vållat en del huvudbry under inventeringen.

Utbredning

Mycket vanlig längs kusten (90% av kustrutorna och 103 noterade lokaler).
karta