klibbkorsört
Senecio viscosus
Klibbkorsört är en kulturmarksart som kommit in i sen tid med transporter. Carl och Robert Hartman (1848) uppgav att den var sällsynt och kulturspridd med barlast. Senare har arten fått stor spridning med järnvägsnätet och därefter längs större vägar.
Klibbkorsörten har naturaliserats på stränder och småöar vid havet. Den trivs särskilt bra i den kalkrika Gävleskärgården där den ofta är talrik på grusvallar av kalksten ovan stranden – särskilt rikligt på Eggegrund. Arten förekommer också på fågelgödslade skär. Mer sällan uppträder den som ogräs i odlingar och som hyggesväxt.
De vanligaste följeslagarna är gråbo (19%), maskrosor, renfana, röllika, baldersbrå, höstfibbla och gatkamomill.
Ekologi
Klibbkorsörten är en ettårig, ljusälskande ört med stor förkärlek till kulturskapade urbana miljöer. Frukterna är försedda med hårpenslar och sprids lätt med vinden. Växten är konkurrenssvag och vill ha naken mineraljord för att trivas. De viktigaste miljöerna är troligen banvallar och trafikleder där den nästan alltid är närvarande. Ofta växer den i grus, sand eller grov krossten, vilket visar att den är mycket torktålig. Arten trivs också i grustag, på industritomter, grusplaner, jordhögar och fyllnadsmassor.
Utbredning
Vanlig (71% och 372 noterade lokaler). Ökande.
