Åkermyntan är flerårig. Den sprids lokalt med underjordiska utlöpare och blir ofta beståndsbildande. Arten är något näringskrävande men oberoende av kalk. Den växer helst på fuktiga finkorniga jordar och sällan på ren moränmark. Underlaget kan bestå av mineraljord, från lera och sand upp till grovt grus, eller av mullrik organisk jord. Åkermyntan är tålig mot översvämningar och de flesta lokaler ligger i anslutning till vatten. Arten har stor spridning men är vanligast i odlingsbygder och längs större ådalar. Typiska växtplatser i odlingslandskapet är låglänta övergivna åkrar, fuktiga ängar och betesmarker. Åkermyntan förekommer också i andra kulturskapade miljöer såsom torrlagda bottnar efter sjösänkningar och inte minst längs diken. Vid större sjöar och vattendrag växer åkermyntan gärna på mark som tidvis står under vatten, t.ex. i leriga svackor eller torrfåror innanför den öppna stranden eller på låga sand- och grusrevlar i strömmarna. Arten förekommer också i strandskogar av al eller gråvide, gärna där det finns blottade leriga svämsediment. Även naturliga gläntor kring tidvis vattenfyllda svackor i skogen är typiska växtplatser. Åkermyntan växer inte på havsstränder men förekommer vid sötvatten på större öar längs kusten.

Åkermyntan är ovanligt variabel.
Beroende på växtplats kan den vara storvuxen, nästan halvmeterhög, eller liten och krypande. Bladens form och tandning är också högst skiftande.

Mycket vanlig (92% och 575 notera-de lokaler).